Förädla Synonymer Betyder Uttal

• förbättra
• förfina
• kultivera
• rena
• utveckla

Hur används ordet förädla

1. Gabbro har typiskt densitet mellan 2,7 och 3,3 ton/m3. Detta är högre än för de flesta i Sverige vanligt förekommande bergarter. Den höga densiteten gör att gabbro är en särskilt lönsam bergart att förädla till ballast, då försäljningspriset sätts per ton. (källa)
2. År 1727 när Georg I blev kung i England började Tyskland importera den tidens fullblod för att förädla de ganska alldagliga stammarna i landet. Men grunden till Celles hannoveranare låg i 14 svarta hingstar av en annan tysk varmblodshäst, holsteinare. Holsteinaren hade ett enormt inflytande på hannoveranarna på stuteriet i hela 30 år efter att hingstarna hade anlänt till stuteriet. Ytterligare fullblod tillfördes och man fick fram en hästtyp med friare rörelser och av sådan kvalitet att den gått från en liten vagnshäst till en fullgod tävlingshäst som dög till både ridning och körning, samtidigt som den blev så stark att den klarade av lättare jordbruksarbete. Alla hästar på Celle registrerades från första start och under slutet av 1700-talet upprättade man detaljerade stamtavlor för alla hästar. (källa)
3. Stenindustrin arbetar med att i industriell skala bryta och därefter förädla bergarter ur berg, i huvudsak för byggnadsändamål, sk byggnadssten. Annan användning av sten kan vara för slipstenar och bryneen. Exempel på bergarter som används är granit, gnejs, kalksten, marmor, skiffer och sandsten. Arbetare inom stenindustrin brukar kallas stenhuggare eller stenarbetare. (källa)
4. Suckatcitron (Citrus medica) L., på svenska även känd som cedrat, äkta citron eller sötcitron, hör hemma i södra och sydöstra Asien och är en av de ursprungliga citrusfrukterna som fanns innan människan började odla och förädla dem. Den skiljer sig från andra vanligare citrusfrukter som apelsin och citron då dess fruktkött är torrt och frukten mest består av det vita trådiga materialet som vi känner igen från andra citrusfrukter. (källa)
5. Att laga och förädla tänder är en mycket gammal företeelse. Redan hos Cro Magnon-människan som levde för cirka 25 000 år sedan har man funnit skador på tänderna. Både gamla egyptierna och sumererna brukade tandvård – och så sent som år 2006 fastslog den franska antropologen Roberto Macchiarelli (journalist hos den brittiska tidningen "Nature") att människan borrade i tänder redan för 9000 år sedan, baserat på undersökning av tänder/käkar funna i Pakistan. Macchiarelli fann nio skelett (daterade till 7000-5000 f.Kr.) på vilka sofistikerat tandarbete (borrhål på som mest 3,5 mm) kunde registreras. (källa)
6. Det var huvudsakligen två instanser som verkade i bergsbruket: gruvarbetare och hyttarbetare, under lång tid sköttes båda uppgifterna av samma bergsmän. Bergsmännen vid järnframställning hade att utvinna malmen och framställa tackjärn. Tackjärnet sålde de sedan vidare till handelsmän i städerna eller till järnbruken som förädlade malmen till stångjärn. Bergsmännen var bönder som ägde bergsmanshemman som hade malmfyndigheter på sin mark och andra nödvändiga naturtillgångar, som skog för kolning och strömt vatten. Bergsbruket fram till 1859 drevs som regel som samfälligheter eller kooperationer, och var organiserade i hyttlag eller gruvlag. Från medeltiden till 1700-talet värvades människor under bergsfriden eller skogsfinnar till arbetskraft, och dessa hade täkterätt, rätt att röja till nybyggen som de fick besitta. (källa)
7. År 1795 uppfann den franske ingenjören Nicolas-Jacques Conté ett sätt att förädla och blanda grafiten, pressa och hetta upp den i tunna stänger, så att en högklassig penna av dagens kvalitet kunde framställas. Han lät limma grafitstiften i kantiga trähylsor för att de sköra stiften inte skulle brytas. Genom att blanda större eller mindre mängd lera i grafiten kunde Conté också reglera grafitens svärta. (källa)