Gårdsfolk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gårdsfolk

1. Fram till 1889 låg Järva krog under Ulriksdals kungsgård och sambrukades under lång tid med Ulriksdals värdshus. Värdshusrörelsen tillhör de äldsta arrendena inom slottsområdet. De båda krogarna kompletterade varann. Så var Ulriksdals Wärdshus främst avsett för "Håfbetjänade och gårdsfolk", medan Järva krog var tänkt för vägfarande på färdvägen mot Enköping respektive Uppsala. (källa)
2. Jämtska och norska hövdingar och bönder, soldater, tingstjänare och gårdsfolk. (källa)
3. För att undvika att hamna på fattighuset ger sig fem föräldralösa barn ut i världen. De får anställning på Per Persgården hos den ensamma Kristina, som är förbittrad av att ha blivit lämnad av gårdsfolk och dotter. Genom barnens närvaro tinar hon upp och allting på gården ställs till rätta igen. (källa)
4. Vällingklockan på stora gårdar, som förr användes för att sammankalla gårdsfolket vid middagsservering och liknande är också en användning av klockan. (källa)
5. Traditionellt har kyrkklockor även haft en profan funktion i det civila samhället, till exempel användes de förr för att sammankalla folk vid katastrofer. En annan profan användning är slagklockor för tornur i rådhus, kyrkor et cetera. Denna användning har dock kyrklig bakgrund, i det att munkarna behövde dessa klockslag för sina regelbundna uppgifter under dagen, som bönestunder och liknande. Slagklockor ingår också i klockspel. Vällingklockan på stora gårdar, som förr användes för att sammankalla gårdsfolket vid middagsservering och liknande är också en civil användning av klockan. (källa)
6. En vällingklocka är en klocka på en större gård som användes för att sammankalla gårdsfolket till måltider eller signalera arbetspassens start och slut. (källa)
7. Även på Bornholm har man talat om Landvättar, som bland annat skall ha hjälpt befolkningen att driva bort svenskarna 1658. Vättar boende i anslutning till mänskliga boningar kallades ibland för förtydligande även bolvättar. Till skillnad från tomten har dock vättarna normalt inget samröre med människorna så länge de inte blev störda. Det vanligaste var att de ansågs kunna bringa olycka över gårdsfolket om man slog ut smutsvatten eller urinerade intill husknuten. Barnsjukdomar uppfattades oftast som hämnd från vättarna. (källa)
8. De personer som på sommaren "gick på vall" eller till en fäbod med mjölkdjur som kor, får och getter, utförde en komplett mejeriproduktion som till exempel tillverkning av smör, mese och ost vilket hämtades hem från vallen av gårdsfolket med jämna mellanrum. Av förklarliga skäl var man tvungen att förädla mjölken fullt ut eftersom den annars skulle ha surnat och blivit otjänlig. Någon annan kylkälla än en iskall fjällbäck eller jordkällare fanns inte att tillgå. (källa)
9. Tomtormar, husormar eller gårdsormar kallades i äldre tid de snokar (oftast Natrix men även Hasselsnok, Coronella austriaca) som uppehöll sig i närheten av hus och ladugårdar och som gårdsfolket brukade ge mjölk. Om ormarna behandlades väl skulle de enligt folktron befrämja boskapslyckan samt skydda gården mot olyckor, exempelvis åsknedslag. En tomtorm fick absolut inte dödas, om så skedde kunde gården drabbas av stor olycka. (källa)
10. Den 23 maj 1934 brann gården ner. Vid 9 på morgonen satt gårdsfolket inne och drack kaffe när de noterade att tjocka rökmoln svepte ner över rutorna. Man tror att gnistor från eldstaden satt fyr i halmtaket. Rörums, Östra Tommarps och Kiviks brandkår kom på kort tid med sina brandsprutor. Tack vare att man höll på att mala när elden bröt ut så var dammluckorna stängda och man kunde spruta direkt från dammen. Under dagen rådde dock stormväder, så efter en halvtimme var gården förstörd. Man var rädd att skogen och intilligande Sträntemölla skulle stryka med, men man lyckades stoppa branden innan dess. (källa)