Gårdsplan Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gårdsplan

1. Byggnaderna för fyrpersonalen och deras familjer stod färdiga 1867. Bostadshus, uthus, källare och senare bagarstuga byggdes i en fyrkant i ett försök att skapa lä till den stensatta gårdsplanen. På gårdsplanen byggdes en brunnscistern där man samlade upp regnvatten. På avstånd från gårdsplanen byggdes avträden och hönshus – av dessa återstår ett avträde från slutet av 1800-talet. (källa)
2. gårdsplats') eller gårdstun är ett fornnordiskt ord för gårdsplan, gräsmatta eller inhägnad betesvall. Som rumsligt begrepp uppstår ett tun när byggnaderna placeras så nära att de bildar en rumslig gemenskap. Etymologiskt finns ordet i samtliga germanska språk men betydelsen har historiskt och geografiskt glidit åt olika håll. I engelskan återfinns tun som town ("stad") och i tyskan som Zaun ("staket"). På nederländska är tuin ordet för en hage och på isländska betecknar tún en åker. (källa)
3. Talko är frivilligt arbete som görs av en gemenskap, från att bygga en bystuga till att turvis sköta gårdsplanen åt en sjuk granne. (källa)
4. Kullersten var vanlig som gatsten i städer innan den huggna gatstenen tog över. Stenarna fixeras av omgivande sand eller murbruk. Kullersten används även som beläggning på gårdsplaner, i Sverige särskilt i Skåne (där stenläggningen kallas stenór). (källa)
5. Vårdträd (norska tuntre) är beteckning på ett stort träd, vanligen ett ädellövträd, som står på ett tun på en gård på landsbygden. Man började plantera vårdträd under slutet av 1800-talet samtidigt som mangårdsplanen fick en öppnare utformning. I senare tid hänvisas ofta till att en mystisk samhörighet skulle ha ansetts råda mellan trädet och den på gården boende släkten, men någon sådan kontinuitet i planterande av vårdträd har man inte kunnat påvisa. (källa)
6. Moskéer kan variera mycket till utseendet men kännetecknas vanligen av sina minareter, från vilka böneutroparen (muezzin) traditionellt kallar till bön fem gånger per dag (numera har den funktionen dock ofta ersatts av högtalaranordningar), och kupolformade tak. Profeten Muhammeds eget hus i Medina kom att utgöra den modell enligt vilken moskéer byggts, med omgivande borggård och pelarhall. Utanför moskén finns alltid en gårdsplan (sahn) där det finns en fontän eller dylikt för tvagning innan gudstjänst. (källa)
7. Flygel (arkitektur) – en sidobyggnad som tillsammans med en huvudbyggnad formar en gårdsplan. (källa)
8. Ladugårds- och trädgårdsfastighet n:r 81 ägdes sedan 1798 av handlanden Jonas Lundin, som, gift samma år med handlanden Lorens Faxes dotter Anna Elisabeth, ärvde fastigheten vid svärfaderns död den 10 december samma år. Lundin som avled i Caroli den 13 januari 1809, lät år 1806 på den gamla trädgårdstomten uppföra det stora byggnadskomplexet Jerusalem, som börjades tas i bruk av hyresgäster i oktober samma år och inom kort av folkhumorn döptes till "Jerusalem". Och det blev med tiden som en riktig liten stad. Ingången från Kattesundet gick genom en låg och mörk port, uppförd norr om planket, som skilde den stora avloppsgropen från gatan, och efter några steg var man inne i "staden", som bestod av en vidsträckt kvadratisk fyrkant byggnader, tvåvåningar höga åt väster och öster och en våning höga åt norr och söder, inneslutande en väldigt stor gårdsplan, som gav intryck av torg, och omgiven av fyra inåt kvarteret trädskuggade gator. Det verkade som en stor kasern, där det myllrade av människor, mest ungar, som dagen i ända lekte på torg och gator. "Jerusalem" blev snart ett tillhåll för gårdfarihandlare och schackrare av judisk och inhemsk härkomst, det blev ett riktigt "Jerusalem", och dess ganska vulgära namn upptogs redan under 1830-talet i församlingens kyrkoböcker. (källa)
9. Som ansvarig för dokumentation, uppmärkning, demontering och emballering för transport valde Dahl den unga tyska arkitekten Franz Wilhelm Schiertz, som tidigare hade arbetat för Dahls verk om stavkyrkor. Troligen hade även Friedrich Wilhelm ett ord med i laget om vem som skulle vara ansvarig. Hans teckningar och materialförteckningar är idag de viktigaste källorna till hur kyrkan såg ut innan flytten. Alla delar märktes upp och emballerades för transport sommartid (inte för slädtransport vintertid, vilket hade varit enklare). Färden gick i september till Lærdalsøyri, där kyrkan omlastades till galeasen Haabet av Sogndal för en två månader lång sjöresa vidare till Stettin (Szczecin). Där omlastades de till en flodbåt och fraktades vidare till Berlin där de över vintern lagrades på Altes Museums gårdsplan. (källa)