Gårdstomt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gårdstomt

1. I Norden var det bland annat Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten "Tomten" (1881), och Jenny Nyströms illustrationer till de bägge texterna, som lade grunden till det kulturella fusionen av gårdstomten och julbocken, vilket gjorde tomten till en figur som symboliserade julen. En inspirationskälla för Nyström, kan ha varit hennes lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola, Fredrik Wohlfart som också gjort sig känd för sina målningar av tomtenissar. Gårdstomten är en folkloristisk figur med övernaturliga krafter som såg till att gården hade lycka med sig, men som även kunde straffa de människor som misskötte sig. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten. (källa)
2. Rönnen kan växa som ensamt träd eller i skogar och skogsbryn. Den klarar sig bra på mager, grusig och stenbunden mark och har därför också planterats vid vägar och på gårdstomter. Då den står som ensamt träd får den ofta en liten växt, men inne i skogar och hagar blir den högre och smärtare, och när den står i skogsbryn får den en tät, rundad krona. (källa)
3. Tomten (från ordet tomt), tomtegubben, gårdstomten, tomtrået, är gårdens skyddsväsen i nordisk folktro. (källa)
4. På julaftonskvällen bör enligt folktron en tallrik risgrynsgröt med en klick smör i sättas ut till gårdstomten för att hålla denne på gott humör. Underlät man detta kunde det hända att tomten hämnades, kanske genom att se till att bondens kor gick i sin. (källa)
5. Till de gestalter som ibland kunde vara hjälpsamma hörde gårdstomten, skogsrået, gruvrået och kvarngubben. Om de däremot kände sig missnöjda kunde de åsamka skadegörelse. Förtrollade föremål som bjäror eller mjölkharar tillverkas av trollkunniga packor för att tjuvmjölka grannens kor. Några väsen som uppträder i djurgestalt är förutom bäckahästen, varulven, gloson, kyrkogrimen och lindormen. (källa)
6. Tre bostadshus finns på prästgården. Ett var prästens bostadshus, nu kallat "Söderblomska huset", uppfört 1856 och under 1900-talets mitt invändigt renoverat utan hänsyn tagen till de arkitektoniska värdena. Huset intill, "Stabbygården", var prästgårdsarrendatorns bostad, uppförd 1869. I denna byggnad är den gamla, fasta inredningen bevarad, till exempel finns den gamla bakugnen och spiskåpan kvar i köket. Under Stabbygården finns en källare av tegel med två välvda rum vars äldsta delar är från 1500-talet. Källaren är en rest från den äldsta bebyggelsen på platsen. På gårdstomten ligger också ett sexkantigt avträde och ett timrat mindre hus. (källa)
7. Julklappar började delas ut under 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan, ofta tillsammans med ett skämtsamt eller elakt rim, genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget till ordet "julklapp". Under 1700-talet började man skriva vänliga rim till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Ofta delade man ut nyårsgåvor istället för julgåvor. På julen var man istället extra givmild mot dem som hade det sämre, såsom drängar och pigor, fattiga, och djur. Nyårsgåvan och julgåvan, den lite elakare, kom sedermera att sammanslås till julklappar. Under 1700-talet bredde sig traditionen ut att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare. Firandet av Sankt Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen, men julbocken levde vidare som julsymbol. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av Sankt Nikolaus/amerikanska Santa Claus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten, vilken tog över julklappsutdelningen. (källa)