Garnisonssjukhus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet garnisonssjukhus

1. Militärsjukhus även Garnisonssjukhuset, är ett sjukhus som är reserverat för användning av militär personal, deras anhöriga och andra auktoriserade användare. De kan vara placerade på en militärbas, men många är inte det. Militärsjukhus ska inte sammanblandas med fältsjukvård som handlar om mer akut hjälp då man inte kan nå sjukhus inom en timme. (källa)
2. Den 11 december 1822 fick institutet åter nytt reglemente. I början av detsamma heter det: "Wi Carl Johan etc. göre veterligt, att, som egentliga föremålet med ... institutet varit, att genom undervisning derstädes uti läkarekonstens så väl teoretiska som praktiska delar tilldana skickliga läkare för armén och flottorna, och ett sådant ändamål nu blifvit uppfylldt, samt då under inrättningens fortgång erfarenheten ådagalagt nyttan däraf, att institutet i förening med härvarande sjukhusinrättningar må erhålla en sådan organisation, att pålitliga och tillvande praktiska läkare för alla grenar af medicinalverket till statens tjänst vid samma institut kunna danas, alltså..." Trots dessa ord är förändringarna i det nya reglementet obetydliga, och institutets uppgift att främst vara ett militär-medicinskt läroverk framgick fortfarande av stadgarna. Så stadgas till exempel nu bestämt, att professorn i praktisk medicin och kirurgi skall samtidigt vara överfältläkare vid Stockholms garnison (vilket han även tidigare varit, även om det inte var infört i 1815 års reglemente), samt att adjunkten i samma ämne skall vara överläkare vid Garnisonssjukhuset, vidare bestäms viss militärläkartjänstgöring såsom kompetens för professuren och adjunkturen i fråga. Professorn i praktisk medicin och kirurgi skall hålla kliniska föreläsningar vid Garnisonssjukhuset. Som ett nytt stadgande märks, att en av professorerna utnämns, på förslag av Sundhetskollegium, som fortfarande är institutets överstyrelse, till institutets inspektor (Hagströmer hade redan 1816 utsetts till inspektor). Ingen fick nu bli elev vid institutet utan att vid något av rikets universitet ha avlagt mediko-filosofisk examen. Angående de vid institutet avlagda examina gällde i huvudsak 1815 års stadgar. Bestämmelsen om institutets skyldighet att i händelse av krig avbryta den vanliga undervisningen för att utbilda underläkare för armén kvarstod. År 1828 tillkom för alla läkare, såväl medicine doktorer som kirurgie magistrar, vilka önskade kompetens till offentlig lärar- och läkarbefattning, en ny examen, bestående däri, att vederbörande skulle inför Sundhetskollegium avlägga praktiskt prov på skicklighet att i den medicinska ämbetsutövningen använda och tillämpa sin kännedom i medicina legalis och politia medica. Detta s.k. ämbetsprov avlades sålunda inför Sundhetskollegium, och det medicinska ämbetsverket blev på så vis återigen en examensinrättning. (källa)
3. Det nya institutets elever skulle få sin medicinska utbildning vid ett garnisonssjukhus. I början avsågs att för undervisningen tills vidare skulle upplåtas Andra livgardets (sedermera Göta livgardets) sjukhus, men redan 1811 öppnades ett provisoriskt garnisonssjukhus i en f.d. kasern på Kungsholmen (det nya, 1812 beslutade Garnisonssjukhuset, blev färdigt först 1834). Den 25 april 1811 bestämdes genom ett kungligt brev, att en direktion för Garnisonssjukhuset skulle tillsättas, vilken direktion skulle utgöras av ett antal officerare, en assessor i Collegium medicum och institutets två professorer. (källa)
4. Boden var bas för Övre Norrlands försvar ända fram till 1990-talet. Hela 13 % av Sveriges försvar var stationerat på Bodens garnison, I 19. Livet på orten präglas fortfarande i hög utsträckning av garnisonen. I Boden finns även Sveriges enda artilleriregemente. Även Bodens garnisonssjukhus var en stor arbetsgivare fram till dess att all verksamhet flyttades till Sunderby sjukhus. (källa)
5. En samling sketcher med unge Helle Winther som konferencier och förenande länk. 1: Nils Jacobson och Hugo Jacobsson som rospiggar framför en skärgårdsbåt. De spelar dragspel, skämtar och sjunger. Julia Cæsar anländer och letar efter sin hund. 2: På garnisonssjukhuset. Calle Hagman som militär simulant. Militärläkaren dr Oscar Textorius och syster Katie Rolfsen assisterar. 3: Det är morgon hos Gideon Wahlberg som firar sin 50-årsdag med Carl Deurell som en av gratulanterna. 4: Wiggerskvartetten i skogsmiljö prisar i sin sång skogsmannens härliga liv. 5: En tredjeklass sovkupé på ett tåg med Gustaf Lövås, Eric Gustafson och Thor Modéen som försöker ta sig förbi varandra upp och ner i britsarna. (källa)
6. Regionens politiska ledning och ledningen för regionstyrelsens förvaltning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 på Kungsholmen i Stockholm. Där finns också sammanträdeslokaler för regionfullmäktige och regionstyrelsen. Regionen har även administrativa funktioner förlagda till flera andra adresser i Stockholm. (källa)
7. Engel blev medicine licentiat vid Karolinska institutet i Stockholm 1927, var amanuens och underläkare på Serafimerlasarettet 1926–34, biträdande överläkare på Mössebergs vattenkuranstalt 1929–31, t.f. laborator vid Stockholms hälsovårdsnämnds kliniska laboratorium 1932, överläkare på Garnisonssjukhuset i Boden 1936–43 (t.f. 1934), lasarettsläkare vid medicinska avdelningen på Falu länslasarett 1943–52, dess styresman 1944–52, generaldirektör och chef för Medicinalstyrelsen 1952–67 samt konsulterande läkare inom Skandiakoncernen 1952–70. (källa)
8. Viola Widegren växte upp på en gård i Västerbränna, Helgums socken, idag en del av Sollefteå kommun. Under hösten 1948 hade hon haft ett vikariat som sjukvårdsbiträde vid Garnisonssjukhuset i Sollefteå. Dagen hon försvann var hon på ett tillfälligt besök i föräldrahemmet, som hon lämnade efter ett gräl med fadern, som givit henne ett par örfilar. Hon hade då på sig sin kappa men var barhuvad. Hon hade heller inte med sig sin handväska eller pengar. (källa)
9. Folke Lindstedt var son till professor Anders Lindstedt. Efter mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan 1902 blev han student vid Uppsala universitet och avlade en mediko-filosofisk examen 1903. Han studerade därefter till läkare vid Karolinska institutet och avlade en medicine kandidat där 1905. Lindstedt innehade olika amanuenstjänster vid patologiska institutionen vid Karolinska institutet 1907 och 1909-1910, blev 1907 fältläkarstipendiat vid Fältläkarkårens reserv, var 1908-190 amanuens vid Serafimerlasarettets röntgeninstitution 1908-1909 och blev 1910 medicine licentiat. Han var 1911 amanuens vid Akademiska sjukhusets oftalmiatriska klinik, blev samma år bataljonsläkare i Fältläkarkårens reserv samt var 1912-1913 amanuens och 1913-1914 underläkare vid Serafimerlasarettets medicinska klinik. Efter disputation vid Uppsala universitet 1913 blev Lindstedt medicine doktor 1914 och tjänstgjorde som amanuens vid Serafimerlasarettets poliklinik 1914-1915. Han var 1915-1917 Serafimerlasarettets medicinska polikliniks föreståndare och blev 1915 docent i invärtes medicin vid Karolinska institutet. Lindstedt blev 1916 extra bataljonsläkare i Fältläkarkåren, var 1917-1919 tillförordnad och 1919-1930 ordinarie överläkare vid Garnisonssjukhuset i Stockholm och blev 1922 regementsläkare i Fältläkarkåren. Han var från 1928 överläkare vid Återförsäkrings AB Sverige, överläkare vid Sankt Görans sjukhus från 1930 och ledamot av kommittén angående dödlighetsantaganden för livränteförsäkring 1931-1932. (källa)
10. Det har efter tiden som bostadshus använts som bland annat tvätteri och kök, och senare för personalbostäder för Garnisonssjukhuset i Stockholm. Det används numera som kontorshus med representationslokaler för Stockholms läns landsting. (källa)