Gaslåga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gaslåga

1. Gassvetsning utförs med två olika metoder. Den ena metoden kallas frånsvetsning och den andra motsvetsning. Frånsvetsning används mestadels vid godstjocklekar upp till 2,5-3 millimeter. Metoden benämns frånsvetsning, därför att gaslågan riktas från den färdiga svetsen. Motsvetsning lämpar sig bättre för lite grövre godstjocklekar, från 3-6 millimeter. Gaslågan riktas hela tiden mot den färdiga svetsen, därav namnet motsvetsning. (källa)
2. Lödning används för att fästa elektroniska komponenter på kretskort, för att sammanfoga små metalldelar till exempel i silver- och guldsmide, för att laga mindre metallföremål som exempelvis kopparkastruller, i rörmokeri för att sammanfoga rördelar, för att försluta konservburkar och i andra sammanhang där små eller klena metallföremål skall sammanfogas. Lödkolvar används framförallt för mindre lödarbeten. För grövre arbeten, till exempel vid rörmokeri används oftare en öppen gaslåga. (källa)
3. Skärning är en sönderdelning av eller inträngning i ett material med ett vasst eggverktyg genom applicering av tryck och kilverkan. I motsats till klippning finns ingen motstående egg. Termen innefattar även annan sönderdelning som till processen och resultatet liknar skärning. Exempel är skärning med kniv i textilier eller med gaslåga i plåt. Man kan till exempel skära ett ark i två delar, eller skära ut ett runt hål ur en skiva. Kurvan längs det man skurit kallas för skärsnitt. (källa)
4. För tågvirke av konstfiber kan man komplettera taglingen genom att smälta tampens ände med en lödkolv eller med en gaslåga samt med fingrarna eller med en träbit forma änden innan materialet stelnar. Den smälta änden blir dock hård och spricker lätt varför enbart ihopsmältning av änden inte ger något gott skydd mot fransning. (källa)
5. Appreterting av ylletyger är mycket varierande med användning av en rad olika specialmaskiner för de olika resultat man vill uppnå. Särskilt är appretering av kläde och liknande tyger omständligt. Efter lagning och mekaniskt avlägsanande av knutar och främmande ämnen tvättas tyget och rensas, ibland i bad av någon utspädd syra, som fräter bort vissa föroreningar, vilka vid en efterföljande torkning och upphettning smulas sönder. En noggrann sköljning måste därefter göras. Tyget blir tätt och filtaktigt genom valkning, vilken sker i maskiner som bultar, klubbar eller knådar materialet. Efter ytterligare tvättning ruggas ytan och håren överskäres till lika höjd. Skall däremot all ludd avlägsnas, sker det genom svedning över gaslågor. En avputsning av tyget följer därefter genom borstning varefter det slutligen pressas och då kan få en mönsterornering med hjälp av olika apparater. Kamgarnstyger valkas ej och ruggas ej annat än undantagsvis och då endast på ena sidan. (källa)
6. Koenigs manometriska lågor är gaslågor, som växelvis flammar upp och sjunker samman i takt med ljudsvängningar. De erhålls med hjälp av Koenigs manometriska kapslar. En dylik kapsel består av en flat dosa (se figur 1), vars ena sida utgörs av en tunn kautschukhinna H, lysgas inleds vid A och bildar vid B en liten låga. (källa)
7. Fjärde delen besöker en plats skyddad från vinden och med diktens musikaliska tillkomstbakgrund kan den kallas för ett divertimento, en scherzosats eller ett andante sostenuto. Fyra "närbilder" följer: blåstången som "håller sig uppe med luftblåsor" liksom vi håller uppe våra idéer, hornsimpan "som är paddan som ville bli fjäril", berghällen med krypande insekter vid tallen vars funktion som solur ger tid att "uppfinna perpetuum mobile", och läsidan där man kan "höra gräset växa" med "ett svagt trummande underifrån" som "ett svagt dån av miljontals små gaslågor". (källa)
8. Gasspis är en spis som skapar värme genom förbränning av gasbränsle, till exempel gasol, stadsgas eller naturgas. Gasspisen uppfanns före elspisen, men förekommer än idag. Många som använder gasspis professionellt, till exempel kockar, upplever att gasspisen är bekvämare då den ger en mer exakt och omedelbar reaktion när man ökar eller minskar gaslågan, det vill säga värmetillförseln. (källa)
9. Kokkärl är en behållare som används för att upphetta mat i vid matlagning. Kokkärlets utformning och tillverkningsmaterial beror på dess användningsområden. Kärl avsedda för tillagning på spis eller kokplatta måste kunna leda värme bra så att värmen från plattan eller gaslågan kan överföras till maten. Kokkärl för tillagning i mikrovågsugn behöver däremot inte vara bra värmeledare. Vanliga värmeledande material är aluminium, rostfritt stål och koppar. För tillagning i mikrovågsugn kan kärl av bland annat porslin, plast och glas användas. Behållare som används för förvaring eller blandning av kall mat kallas normalt inte kokkärl. (källa)
10. Bunsenbrännaren är en gasbrännare där luft och bränsle blandas före förbränningen. Ett optimalt förhållande mellan tillförsel av bränsle och luft gör förbränningen fullständig varvid gaslågan blir nästan färglös och mycket het, vilket är gynnsamt för bland annat spektroskopiska experiment. (källa)