Vad betyder och hur uttalas gasmoln
Gasmoln uttalas gas|moln.
Ordformer och varianter av gasmoln
Singular
- gasmoln
- obestämd grundform
- gasmolns
- obestämd genitiv
- gasmolnet
- bestämd grundform
- gasmolnets
- bestämd genitiv
Plural
- gasmoln
- obestämd grundform
- gasmolns
- obestämd genitiv
- gasmolnen
- bestämd grundform
- gasmolnens
- bestämd genitiv
Gasmoln är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gasmoln
Det är inte med säkerhet känt hur planeter skapas. Den förhärskande teorin är att planeter uppkommer i samband med att solen de kretsar runt bildas. En stjärna bildas, när jättelika instabila gas och stoftmoln genom sin egen gravitation drar sig samman, komprimeras och bildar en protostjärna. Allt material i det långsamt roterande gasmolnet komprimeras inte till en sol, utan mycket samlas i en protoplanetär skiva. Längre ut från centrum i det blivande solsystemet genomgår andra delar av gas och rymdstoft liknande ihopklumpningar, fast i mindre skala. De lokala koncentrationerna av materia komprimeras och bildar i sin tur protoplaneter.
En annan mekanism som åstadkommer rödförskjutning är universums allmänna expansion enligt modern kosmologi, vilket är förklaringen till observationen att rödförskjutningen av ljuset från avlägsna galaxer, kvasarer och intergalaktiska gasmoln är proportionell mot avståndet från observatören (jorden). Detta är ett nyckelfenomen inom Big bang-teorin.
Man tror att Vintergatan föddes ur ett nästan sfäriskt och roterande gasmoln bestående av väte och helium. De första objekten som skapades i detta gasmoln var massiva klotformade stjärnhopar. De äldsta stjärnorna som observerats i Vintergatan bildades för upp till 13,6 miljarder år sedan, "endast" cirka 200 miljoner år efter big bang. Under tidens lopp har gasen sedan samlats i en roterande skiva vari yngre stjärnor bildats och bildas än idag.
Gasmoln med massor som är större än den så kallade Bonnor-Ebertmassan kan inte undgå att undergå gravitationskollaps för att bilda mycket mindre och tätare objekt, Bonnor-Ebertsfärer. I astrofysiken är Bonnor-Ebertmassan den största massa som ett isotermt gasklot inbäddat i ett trycksatt medium kan ha, så länge det förblir i hydrostatisk jämvikt. Eftersom ett interstellärt gas- eller molekylmolns gravitationella kollaps är det första stadiet i en protostjärnas tillkomst, är Bonnor-Ebertmassan en viktig kvantitet vid studier av stjärnbildning.
Neptunus och de övriga gasjättarna har sannolikt bildats på ett annat sätt än det inre solsystemet och det finns olika teorier om uppkomsten. I likhet med alla de andra planeterna bildades Neptunus av rester från det gasmoln och det rymdstoft som gav upphov till solen.
Gasmoln på Engelska
- gas clouds