Gaspådrag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gaspådrag

1. Motorljudet från en båt eller ett propellerflygplan kan förenklat ses som en ton som varierar med gaspådraget. Denna ton är i princip en bärvåg som frekvensmoduleras med information om gasreglagets läge. En baston betyder litet gaspådrag och en diskantton betyder stort pådrag. Genom att lyssna på tonhöjden och dess förändringar kan man även på långt avstånd förstå hur gasreglaget hanteras. (källa)
2. Ett annat problem med turbon är att det tar en viss tid efter att gaspådraget ökats till dess turbon kan börja arbeta och höja effekten. En stor del av den utveckling som skett av turbomotorn har också gått ut på att minska denna fördröjning som kan överraska en förare genom att accelerationen ökar kraftigt först någon sekund efter att man börjat accelerera. (källa)
3. Genom att öka eller minska gaspådraget bibehåller farthållaren den hastighet fordonet hade när funktionen aktiverades. I vissa fall kan farthållaren även bromsa automatiskt om farten blir för hög eller om man kommer för nära ett framförvarande fordon. (källa)
4. Accelerationen ökar i proportion till att bränslet förbrukas och ekipaget snabbt minskar i vikt men begränsas i slutfasen av uppstigningen till 3 g genom att gaspådraget till huvudmotorerna dras ner. Astronauterna ligger horisontellt i speciella liggstolar med benen högt under uppfarten för att klara den enorma accelerationen under den relativt långa tiden. Det skakar och ryster i skytteln under hela uppfärden samtidigt som de ligger fastspända och nerpressade i sina liggstolar och kan i stort sett inte göra något utom att bevaka alla instrument. När bränslet är slut i den externa bränsletanken frikopplas denna och huvudfarkosten fortsätter ensam till omloppshastighet med bränsle från interna tankar i huvudfarkosten. När huvudmotorerna efter cirka 8.5 minuters färd stoppas momentant upplevs det som en oerhörd inbromsning genom att accelerationen plötsligt upphör och man är tyngdlös. Allt blir helt tyst. Det är även vid denna tidpunkt som rymdsjuka kan inträffa. Väl uppe i omloppsbanan kan man direkt börja förbereda sig för kommande arbetsuppgifter. Uppfärden har av flera astronauter, som i de flesta fall är utbildade på stridsflygplan, beskrivits som fullständigt makalös och något de aldrig ens varit i närheten av. Skyttelns hastighet i omloppsbanan uppgår till c:a 28 000 km/h och den avverkar ett varv runt jorden på cirka 90 minuter. (källa)
5. Funktionen hos ett system för elektronisk stabilitetskontroll styrs av en dator som får information från bland annat ABS-bromsarnas hjulgivare, en sensor i styrningen och ett gyro. Med denna information som underlag kan datorn blixtsnabbt avgöra om bilen håller på att få sladd eller spinn och agerar då genom att individuellt bromsa ett eller flera hjul och vid behov även minska gaspådraget så att bilen återtar rätt kurs, respektive individuellt bromsa det hjul som tappat fästet (antispinn). Allt sker på bråkdelar av en sekund och ofta utan att föraren har märkt att fordonet varit på väg att hamna i sladd eller spinn. För lastbilar medför systemets ingrepp bland annat att de inte välter. Målet är att föraren alltid ska ha kontroll över sitt fordon och att gränsen till instabilt område inte överträdes. (källa)
6. Som lyftkraftsformeln ovan visar måste man för att bibehålla lyftkraften öka lyftkraftskoefficienten CL när farten sjunker om vingytan S är konstant. Med sjunkande fart kommer man så småningom till den anfallsvinkel som motsvarar stall och den högsta CL som kan utnyttjas, CLmax. Därför har man utvecklat olika sätt att öka CLmax. Vanligast på mindre flygplan är enkla klaffar i vingens bakkant. Normalt är de en del av vingen, men de kan vinklas neråt vid behov (huvudsakligen vid start och landning), vilket gör att luften accelereras ännu mera neråt just framför bakkanten av vingen änär klaffen är i neutralläge, vilket ökar lyftkraften. Samtidigt ökar motståndet, vilket innebär att man måste ge gaspådrag om man vill hålla konstant höjd eller samma glidbana vid samma fart som utan klaff. (källa)
7. De flesta snöslungor – även modeller för hemmabruk – är självgående. Slungans förare går bakom maskinen eller sitter på en förarplats på maskinen. En snöslunga kan också vara ett tilläggsaggregat till entreprenadmaskiner och drivs då ofta av den sistnämndas hydraulsystem. I förarens gränssnitt återfinns vanligen reglage för utkastarens elevation och riktning, slungans framdrivningshastighet samt gaspådrag. (källa)
8. Vid halt väglag är risken större att bilen hamnar i sladd vid gaspådrag med en bakhjulsdriven bil. (Eftersom moderna bilar har antisladdsystem är detta inte ett lika stort problem som tidigare.). (källa)
9. Bränsletank kallas den delen av ett fordon som lagrar bränsle. Bränslet pumpas in i motorn via en bränslepump och ett bränslesystem. På gamla bilar med förgasare är bränslepumpen mekanisk och drivs av aggregataxeln i motorn. På modernare bilar med bränsleinsprutning så är bränslepumpen elektrisk och har konstant varvtal. Vid gaspådrag ökar istället trycket i spridarna. Tanklocket är en skyddsanordning som måste avlägsnas när man ska fylla på bränsletanken på ett fordon, till exempel motorcykel, bil eller buss. (källa)
10. Denna konstruktion innebär att motorn är monterad längst bak i det bakre överhänget och driver de bakersta hjulen och liksom skjuter fram fordonet, därav smeknamnet "pushers", efter engelskans push som betyder skjuta på. Denna konstruktion blev vanlig under 1980-talet i Europa och innebar i början framförallt en lägre ljudnivå i bussen jämfört med bussar med motorn i mitten eller fram. I början av 1990-talet, då de första låggolvsledbussarna kom, hade dessa bakmonterad motor för att möjliggöra ett lågt golv i de främre delarna som annars skulle ha varit högre på grund av drivlinan. Sedan 2011, då Volvo lade ner sitt mittmotorkoncept, är samtliga låggolvsbussar med en led som säljs i Europa av typen pusher. Bussar med denna konstruktion har dels hydraulik i leden som bromsar upp den och dels ett system som sänker motorns varvtal oavsett gaspådrag vid kurvtagning för att bussen inte ska vika sig. De har dock en inbyggd instabilitet då mycket vikt hamnar på det bakersta hjulparet och mindre på de två främre och även att drivningen hamnar bakom leden gör att de kan bli svårkörda vid halt väglag, trots moderna antisladdsystem. (källa)