Gatunämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gatunämnd

1. Anläggningen uppfördes 1943–1945 som en del i den nya LM-staden och består av fyra byggnadskroppar: brandstationen, personal- och administrationsbyggnader och en gymnastikhall. Gunnar Lené ritade anläggningen för byggherren Stockholms stads gatunämnd. Byggnaden uppfördes på entreprenad av byggmästare Eric Rissel. (källa)
2. I enlighet med gatunämndens beslut den 29 december 1959 inköptes ett färdigbildat bolag, AB Samos, som den 12 februari 1960 omregistrerades under namnet AB Gekonsult. Främsta anledning var att svara för genomförandet av bygget för Essingeleden i Stockholm. Projekt Essingeleden var vid tiden Sveriges största vägbyggnadsprojekt och föll under Stockholms stads gatukontorets ansvarsområde. Eftersom gatukontoret redan hade stor arbetsbelastning bildades därför Gekonsult. Bolagets första ledning bestod av Helge Berglund (ordförande i styrelsen) och Carl Ehrman (verkställande direktör). En av de personer som byggde upp Gekonsult var överingenjör Arne Dufwa som ledde projekteringsavdelningen åren 1960 till 1964. (källa)
3. Till Göteborgs jubileumsutställning 1923 fick parken ett antal Gotlandsruss, vars ättlingar fortfarande hålls i parken. På östra sidan av åsen, strax ovanför Björngårdsvillan, ligger Barnens zoo som invigdes den 28 april 1971 av gatunämndens ordförande Bengt Gabrielsson. Åtta byggnader på ett cirka 1 500 kvadratmeter stort område, kostade cirka 400 000 kronor att utföra och tillkom efter en motion i stadsfullmäktige av Harry Hjörne. Idag har Slottsskogens djurpark, utöver fågeldammar, humboldtpingviner och knubbsälar exempelvis dovhjortar, skogsren och älgar. I djurparken hålls också äldre svenska lantraser. Vid Smålandsstugan, en av landskapsstugorna, hölls det länge getter. (källa)
4. År 1840 uppgavs drätselkammare finnas i åtskilliga svenska städer och genom 1862 års kommunalförordningar blev denna obligatorisk för samtliga svenska städer (utom Stockholm). Eftersom drätselkammarens arbetsbörda kunde bli alltför hög genomfördes efterhand ofta en uppdelning av denna i olika avdelningar. I exempelvis Malmö uppdelades drätselkammaren 1886 i första avdelningen, vilken handhade kommunalskatteväsendet och medelsförvaltningen och utgjorde stadens egentliga styrelse och den andra avdelningen, vilken bland annat handhade frågor rörande byggnader, gator, renhållning och vattenledningar. I samfälld drätselkammare behandlades ärenden som uttryckligen hänskjutits till hela drätselkammaren av länsstyrelsen, magistraten, stadsfullmäktige eller någon av drätselkammarens avdelningar. År 1923 infördes en tredje avdelning för fastighetsärenden. År 1955 ersattes drätselkammarens andra avdelning av gatunämnden och tredje avdelningen av fastighetsnämnden. (källa)