Vad betyder och hur uttalas gavelfält
Gavelfält uttalas gavel|fält.
Gavelfält betyder triangelformad överdel av gavel.
Ordformer och varianter av gavelfält
Singular
- gavelfält
- obestämd grundform
- gavelfälts
- obestämd genitiv
- gavelfältet
- bestämd grundform
- gavelfältets
- bestämd genitiv
Plural
- gavelfält
- obestämd grundform
- gavelfälts
- obestämd genitiv
- gavelfälten
- bestämd grundform
- gavelfältens
- bestämd genitiv
Gavelfält är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gavelfält
Berömda är antikens terrakottavaser och urnor med eller utan målning. Målningen anbragtes i äldre tid i svart eller brunt på ljusare - gul eller röd - botten, senare med figurerna utsparade i rött mot en mörk botten. En annan grupp av intressanta antika terrakottaarbeten utgörs av små, nätta, genremässigt uppfattade statyetter (se tanagrafigurer). I etruskisk byggnadskonst gjordes hela gavelfälts figurutsmyckning i terrakotta. Den användes mycket i Orienten. Under medeltiden användes terrakotta för arkitektoniska ändamål (golvplattor, kapital, gesimser), fick sin högsta utveckling under gotiken och gav under renässansen upphov åt en mängd framstående skulpturarbeten: byster, statyer, grupper, ofta målade i naturliga färger. Sedan moderna tider befinner sig terrakottafabrikationen, liksom den keramiska konsten överhuvudtaget, i en blomstringsperiod. Danmark har i sina målade vaser och Bertel Thorvaldsens figurer att uppvisa populära arbeten. I Sverige har man på liknande sätt tillgodogjort sig den ljusgula Uppsalaleran.
Tympanon (från grekiska: tympanon, trumma, tamburin) är ett halvrunt eller tresidigt fält över en dörr, ett fönster eller på en gavel, till exempel ett grekiskt tempels gavelfält. Ordet används också ofta om det av en rundbåge eller en spetsbåge infattade fältet i de romanska och de gotiska kyrkornas portaler ovanför den rakslutna dörröppningen, i vilket fält ofta finns bilder.
Den invigdes 1841. Ritningarna gjordes av Leo von Klenze. Från kullens fot leder marmortrappor upp till templets terrasslikt anordnade underbyggnad. Templet är inspirerat av Parthenon i Aten med åtta pelare på kort- och 17 på långsidan som utgör byggnadens kolonnad. Gavelfälten är smyckade med reliefgrupper av Franz Xaver Schwanthaler. På södra gaveln ses 15 symboliska figurer, påminnande om Tysklands återställande efter kriget mot Napoleon I, med kolossalfiguren Germania i mitten.
Kyrkobyggnaden av putsad kalksten består av ett rakt avslutat kor med vidbyggd sakristia på norra sidan, ett något större långhus och ett kyrktorn i väster, vars övre del är smalare än långhuset medan den nedre delen omsluts i söder och norr av långhusmurarna. Tornmurarna når inte över långhusets taknock och tornspiran av trä har därför ljudgluggar, innanför vilka klockvåningen befinner sig. Huvudingången är på långhusets södra sida, men ingångar finns även på korets södra och långhusets norra sida. Kyrkans portaler och fönsteröppningar är alla från byggnadstiden. Långhusets gotiska sydportal har en rik ornamental dekor och kröns av ett gavelfält. I det inre täcks koret och ringkammaren av vardera ett murat valv, långhuset av två.
Pelops grav ansågs finnas i Olympia och förberedelserna inför kappkörningen mot Oinomaios avbildade på Zeustemplets östra gavelfält. Pelops är berömd som stiftare av de olympiska spelen. Han var en mäktig härskare och utvidgade sitt välde över en stor del av den grekiska halvön Peloponnesos som sägs ha blivit uppkallad efter honom.
Industrin uppfördes 1926–1927 av AB Scharins Söner som då leddes av Arne Unander-Scharin. På platsen hade Sofiehems sågverk funnits sedan 1910, men det revs för att ge utrymme åt den nya verksamheten. AB Scharins Söner hade sedan tidigare en liknande fabrik vid Umeälven lite längre uppströms, Umeå träsliperi. Den nya industrin projekterades för en produktion av 75 000 ton massa. Byggnaderna ritades av bland andra Tor Kempe. Fabriken utrustades med fem moderna magasinslipverk som var sex–åtta meter höga, varför sliperiet blev två våningar högt. Sliperiets fasader utformades i 20-talsklassicism – vitputsade med pilastrar och friser. Gavelfältet pryds av ett firmamärke.
Husgaveln är den triangelformiga (ibland dekorativt smyckade) fasaddel på en byggnad som finns mellan de lutande sidorna av takfallet, ofta på husets kortsida. Kallas även gavelröste (den del som befinner sig ovanför takfoten) eller gavelfält.