Gavelkrön Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gavelkrön

1. Den mest kända byggnaden av de la Vallée är Riddarhuset, vars fasader dock utformades av Justus Vingboons och kompletterades med de stora rundfönster som anses som ett signum för Jean de la Vallée. Det är främst det vackra, karnissvängda koppartaket som bildat skola men även fasadindelningen med stora pilastrar mot synligt murtegel. Det tvådelade taket blev snart stilideal på alla förnäma hus från timrade herrgårdar till stadspalats i sten, en taktyp som var vanlig till 1700-talets mitt. de la Vallées namn är också förknippat med de första centralkyrkorna i Stockholm av italiensk-holländsk typ som Katarina och Hedvig Eleonora kyrkor. Som privatarkitekt stod de la Vallée särskilt nära den holländska republikens klassiska arkitektur där fasaderna indelas av kolossalpilastrar, trefönstergrupp i mittpartiet (Karlberg, Venngarn, Mariedal, van der Nootska palatset) gavelkrön häröver samt högt valmat tak, i Sverige senare utvecklat till säteritak med två fall. (källa)
2. Eftersom Gyllenhielm saknade arvingar, övergick slottet i rikskattemästaren Seved Bååts ägo. Under 1670-talet, då sonen Carl Gabriel Bååt var ägare, moderniserades slott och park efter ritningar av arkitekt Mathias Spihler. Vid det tillfället höjdes huset med en tredje våning. Det nya utseende med säteritak och svängt gavelkrön framgår på en ganska sliten illustration i raden av utsikter över slott, gårdar och städer på Gripenhielms Mälarkarta från 1689. Byggnaden redovisas även av Erik Dahlbergh i Sueciaverket från 1600-talets slut. Hans illustration är dock starkt fantasibetonad. Exempelvis utfördes aldrig några trappgavlar och den av Dahlbergh redovisade sjögården kom inte heller till stånd. (källa)
3. Kyrkan fick sina huggna sandstensportaler i norr och väster, utförda 1643–1644 av Heinrich Blume (Henrik Blume) (död 1648), byggda i tysk-holländsk renässansstil. Norra portalen och västra portalen har en återhållsam broskornamentik. Heinrich Blume utförde även tvärskeppens gavelkrön i holländsk renässansstil, vilka förstördes vid branden 1723. (källa)
4. Kyrkogården har kvar mycket av sin medeltida karaktär, tre små trappgavelsformade stigluckor är bevarade i norr och söder. Kyrkan är uppförd av sandsten som många av kyrkorna på södra Gotland, och har en rätt kärv karaktär. Den består av ett rakslutat kor, ett bredare och högre långhus och ett mycket kraftigt torn, avsevärt bredare än långhuset, i väster. Ingångar finns i långhuset och koret i söder och i tornet i norr. Koret och långhuset uppfördes sannolikt i ett sammanhang under 1200-talets förra hälft, tornet vid 1200-talets mitt. Det hade ursprungligen gavelkrön i varje väderstreck och sannolikt hög spira, men sänktes något 1826 och försågs med nuvarande trubbiga lanterninhuv. Kyrkan har romanska portaler med enkla omfattningar i söder, nordportalen är gotisk. Fönstren, i öster, söder och väster, är ursprungliga. På långhusets norra yttersida finns i putsen en märklig skeppsristning från medeltiden. Kyrkans interiör har en välbevarad romansk arkitektur. Kalkmålningarna härrör från 1400-talet, det stora triumfkrucifixet, vars ringkors fyller nästan hela triumfbågen, härrör från 1200-talet. Altarskåpet tillverkades på 1400-talet. Predikstolen, en av Gotlands äldsta, är daterad 1587. I nordportalens innersmyg finns bevarad ett medeltida vigvattenskar av kalksten. (källa)