Gavla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gavla

1. Vid inköp av säng är det vanligen själva stommen man köper: en sängram med eller utan gavlar beroende på sängens formgivning. Madrassen köps separat. Antingen väljer man en vanlig madrass och då måste man komplettera med en ribbotten som stöd under madrassen, eller så väljer man en resårbotten som är en madrass med inbyggt underrede av trä och som enkelt ställs i sängramen. (källa)
2. Det var en gång en konung, som med skiftande seger och nederlag, men alltid med ära styrde sitt diktarrike. Han hade slott, borgar och katedraler, mörka, gavlade gator och vårgröna hagar han hade en prinsessa, lika trolsk som elak, visa filosofer, fräcka narrar och larmande pöbel, med ett ord allt, som till en väl ordnad poetstat kunde höra, då han plötsligt en festkväll lämnade alltsammans i sticket för att som resande scholar draga ut och leta den vises sten. Förgäves skickades gråskäggiga sändebud till den skumma studiekammare, där han glömde bort åren bland Paracelsus' deglar och retorter. "Sire", sade de, "vänd hem igen. Ert rike väntar er. Äreporten är redan rest. Fontänerna rinna med vin. Narren har fått en ny våd scharlakan i sin kolt, och prinsessan står med solrosen i handen vid tornfönstret och väntar." Men alkemisten hörde dem ej. Brygderna och dekokterna upptogo hans tankar. Där hemma i diktarriket växte gräset över gångarna. Ljusen slocknade. Prinsessan blev så rynkig, att all hennes elakhet på långt avstånd kunde läsas ur ansiktet. Landet föll i lägervall. Och den vises sten? Vem har hittat den. (källa)
3. Resårbotten är en madrass med inbyggd trästomme undertill. I en resårbotten kan man direkt fästa ben eller medar, alltså behövs ingen säng (stomme och gavlar). En resårbotten kan dock användas i en säng. Använder man en resårbotten så behöver man inte lägga någon ribbotten i sängen. Det finns även madrassbottnar som även de har trästomme inbyggd, men de saknar resår. (källa)
4. Tak- och väggspån klövs förr med yxa och spånhuggning var ofta en inte obetydlig inkomstkälla för skogsbygdernas människor. Spåntak finns ofta på kyrkor men användes även på andra statusbyggnader. Även utvändiga gavlar och långskepp kan vara klädda med spån. Stav- eller kyrkspån är vanligen cirka två centimeter tjocka i nederänden av ek eller furu. De är ofta tio till tolv centimeter breda och 35 till 50 centimeter långa. I senare tid har man ibland, för att spara virke, kluvit spånen med såg och på det sättet fått ut två spån ur varje bit. Den sågade ytan spikas i så fall nedåt. (källa)
5. Skällningar var förr ett typiskt drag på hus i skånska städer. När takpannorna murades fast på taket var det svårt att komma åt inifrån vid gavlar, takfot, nock och skorstenar. Därför gjordes murningen från utsidan och blev synlig. Murningen vitkalkades med en blandning som innehöll krossade snäckskal (danska skel) och därav namnet skällningar. (källa)
6. Det är ofta ett stort kar av emaljerad plåt som står på individuellt höj- och sänkbara fötter som kan få karet i balans även på inte helt plana golv. Om det inte är inmurat i badrumsväggen brukar det förses med gavlar och sidor efter behov för att estetiskt passa ihop med den övriga badrumsinredningen. Badkaret placeras i badrummet oftast i kontakt med åtminstone en vägg och där finns även vattenkranar och oftast en handdusch. (källa)
7. Fröslunda kyrka är en salkyrka som består av ett rektangulärt långhus med ett rakt avslutat kor i öster. Långhuset har vid sydvästra sidan ett vidbyggt vapenhus och vid nordöstra sidan en vidbyggd sakristia. Kyrkan är byggd av putsad natursten med tegel i gavelrösten och portalomfattningar. Långhusets och sakristians gavlar pryds av blinderingar. Ingången ligger i söder och går via vapenhuset. (källa)
8. Den förenklade varianten består av ett rör med två gavlar som fylls som en traditionell bomb. Den ger oftast inte en så rund och fin krevad som en rund bomb, men är enklare att tillverka och kan fyllas med fler stjärnor. (källa)
9. Anläggningens utseende framgår av Erik Dahlberghs illustration "Ridboholm" från 1662 i Sueciaverket. Där syns en mäktig renässansbyggnad med ornerade gavlar, portaler och tornhuvar. Dåtidens Rydboholm dominerades av det höga, lanterninkrönta hörntorn som tillkom under Abraham Brahe. Gården var inhägnad av murar och skyddades av vallgravar. Utanför låg skepp och segelfartyg. De ankrade på redden eller hade lagt till vid slottets egen brygga. Sjövägen var den naturliga tillfarten till Rudbyholm. (källa)