Gen Synonymer Betyder Uttal

• arvsanlag

Hur används ordet gen

1. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En biologisk gen är en sekvens av DNA, som i allmänhet kodar för ett visst protein. (källa)
2. Delar av ett visst protein fungerar som enheter, varje med en specifik och självständig funktion som kan kombineras för att producera gener som kodar för nya proteiner med nya egenskaper. Till exempel använder det mänskliga ögat fyra gener för att skapa strukturer som känner av ljus: tre för färgseende, tappcellerna, och en för mörkerseende, stavcellerna, alla fyra uppstod från en enda gen från våra förfäder. En annan fördel av att duplicera en gen (eller ett helt genom) är att detta ökar chansen för att den fungerande uppsättningen finns kvar, det tillåter en gen i paret att förvärva en ny funktion medan den andra kopian utför ursprungsfunktionen. Andra typer av mutationer skapar emellanåt nya gener från tidigare icke-kodande DNA. (källa)
3. Flera genetiska kopplingar är aktuella forskningsområden. En är serotonintransportören promotorregion polymorfism (5-HTTLPR), den långa formen som har visat sig vara måttligt korrelerat med blyghet hos barn i grundskolan. Tidigare studier har visat samband mellan denna sorts gen och både tvångssyndrom och autism. (källa)
4. Onkogener, eller onkgener, är normala gener som genom introducerade genetiska avvikelser ger malign transformation av cellen, det vill säga en gen som ger upphov till en felaktig proteinprodukt vars bristande funktion ger upphov till en tumörcell. I de flesta fall innebär den genetiska avvikelsen en aktiverande mutation som ger en överaktiverad gen, men även amplifieringar av onkogener är vanligt i tumörceller. (källa)
5. Den genetiska informationen och generna finns i oerhört långa molekyler som kallas DNA, deoxyribonukleinsyra. DNA är kedjor av nukleotider. En nukleotid består av en fosfat, en socker och en kvävebas. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T). Den genetiska informationen utgörs av den ordning (sekvens) i vilken nukleotiderna placerats längs kedjan. Varje gen är en liten delsträcka i en stor DNA-molekyl. (Vissa virus utgör ett undantag från denna princip — i dessa virus lagras den genetiska informationen i RNA, en molekyl som är mycket lik DNA. (källa)
6. Ofta talar man om en individs genotyp med avseende på en viss gen. Hos polyploida individer anger genotypen vilken kombination av alleler (genvarianter) individen bär på. En viss gen bestämmer vanligen en observerbar förändring i en organism, fenotypen. (källa)
7. Kloning innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå. Kloning är naturligt förekommande och vanligt hos bakterier och växter, men ovanligt hos djur. Kloner uppkommer ibland spontant hos djur och människor som enäggstvillingar. Ordet klon kommer ursprungligen från antika Grekland κλών (kvist). Det finns tre typer av artificiell kloning, Gen, Terapeutisk, och reproduktiv kloning. Genkloning är lite annorlunda jämfört med reproduktiv/ terapeutisk kloning på grund av att man inte använder samma teknik då man utför genkloningen. (källa)
8. Autosomer är alla de kromosomer som inte är en könskromosom, hos människan alla kromosomer utom X-kromosomen och Y-kromosomen. Människan har 22 par autosomer. En autosomal gen är en gen som finns på någon av autosomerna. (källa)
9. Den direkta orsaken till difteri är Corynebacterium diphtheriae, en aerob grampositiv bakterie. Det finns fyra typer, gravis, intermedius, mitis och belfanti. Alla fyra kan orsaka difteri, men endast om de infekterats av ett virus, en bakteriofag, som överfört den gen som gör att de kan producera toxin. Bakterier som inte har denna gen orsakar inte difteri och kan inte ge den karakteristiska grå beläggningen. (källa)
10. Genomet består av gener såväl som icke-kodande DNA. Varje gen utgör en DNA-sekvens, det vill säga en serie baspar, som ger upphov till ett visst protein, genom att transkriberas till budbärar-RNA. Stor del av icke-kodande DNA transkriberas också, och har betydelse för genreglering och genuttryck. En liten del av det icke-kodande DNA:et saknar eller har okänd funktion, och kallas därför skräp-DNA. (källa)