Generalsperson Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet generalsperson

1. Denna skärmmössa är av gråbrungrönt diagonal ylletyg, mösskullens kant försedd med passpoal i bronsfärg för högre grad än sergeant. Svartlackerad skärm, insidan fodrad med rayonsiden. I kullen ett mellanlägg av s.k skräddarvadd. Mössan har en svettrem av läder. Mössan är försedd med mössmärke m/39 i brons, blå emaljerad knapp m/1865 med tre kronor, för officerare. Mössmärke m/39 i brons, brons knapp m/ä med tre kronor, för underofficerare. Skärmmössan fastställdes 4/4 1941, från den tidpunkten bars en metallkokard m/39 ovanför mössmärket m/39. Metallkokarden m/39 byttes ut 1942 till nationalitetsmärke m/41, fastställdes 30/12 1941. Mössan är försedd med en mössrem m/39 och två små m/39 brons knappar för mössremmens fästande. Knapparna visade vilken tillhörighet personen hade, endast för officerare och underofficerare. Istället för mössmärke m/39 bar underbefälen, överfurir (graden tillkom 1942-44) och furir en stor knapp m/39. Före nationalitetsmärket m/41 bar furirerna kompanimärke m/37 utan siffer- eller bokstavsbeteckning, ovanför m/39 knappen. Mössrem m/39 var för överfurirer och furirer en lackerad svart läderrem som fästes med två små m/39 knappar. För underofficerare, flätad bred träns i svart silke, kompaniofficerare en bronsfärgad tunn snodd. För regementsofficerare och generalspersoner bred flätad träns, även den bronsfärgad. Det ingick en Skärmbeteckning m/39 form av en eklövskrans för generalspersoner och en slät, smal lagerkrans för överste, båda i bronsfärg. (källa)
2. Officer tillhörande H M Konungens stab eller framliden kunglig persons f.d. stab, av adjutant till kunglig person samt av utnämnd överste och kommendör i försvarsmakten. Ägiljetten får även bäras av officer utom generalspersoner som tillhört Försvarsmakten chefsgrupp, Försvarsmakten chefsutvecklingsprogram samt av f.d. generalstabsofficerare. (källa)
3. Militära grader som de existerade på uniform m/1958 och m/1959 fram till och med tjänsteställningsreformen 1972. Gradbeteckningar bars på vänster kragsnibb på kragspegel m/58. Agraffen bars på fältmössa och pälsmössa m/59. Generalspersonernas gradbeteckningar var i början av bronsbrodyr, men blev under 80- eller 90-talet i guldbrodyr för att till slut år 2000 bli svarta. År 1972 fick generalsgraderna en till stjärna vid införandet av överste av 1:a graden. (källa)
4. Näröda armén bildades avskaffades de militära tjänstegraderna. De ersattes först med ett system av befattningsbenämningar, senare med ett system av tjänstebenämningar inplacerade i befälskategorier och utmärkta genom tjänsteställningstecken. Militära tjänstegrader återinfördes 1935. För kompani- och regementsbefäl var de av typen traditionella officersgrader, för övrig personal var de av samma typ som de tidigare tjänstebenämningarna. För generalspersoner och underbefäl återinfördes grader av traditionell typ 1940. 1943 återinfördes gradbeteckningar av samma typ som under tsarerna. (källa)
5. Amiralitet är en myndighet som handlägger ett lands sjöförsvarärenden, med personal som innehar flaggmans (generalspersons) tjänstegrad. I vissa länder till exempel Storbritannien är amiralitetet (engelska: admiralty) det högsta beslutande styrelseorganet för marinen, en motsvarighet i princip till den svenska marinledningen. 1617–1634 hade svenska flottans överstyrelse detta namn. (källa)
6. Flygvapenchef (FVC), tidigare Chefen för Flygvapnet (C FV), är i Sverige den generalsperson som är högste chef för försvarsgrenen Flygvapnet. Befattningen flygvapenchef infördes 1926 och i nuvarande form 2014. (källa)
7. Arméchef (AC) är i Sverige den generalsperson som är främste företrädare och representant för försvarsgrenen Armén inom Försvarsmakten. (källa)
8. I april 1703 utnämndes han till general av infanteriet. Några veckor senare, den 18 maj 1703, genomförde han tillsammans med bland andra Karl XII en rekognosceringstur för att utspana fiendens befästningar vid Thorn. Medan kungen hukade sig ned bakom ett plank och tittade genom springorna, ställde sig Liewen bredvid kungen utan skydd av planket. Kungen uppmanade Liewen att "taga sig tillvara, att fienden icke måtte af hans galonerade kläder soupçonnera Hans Maj:ts närvarelse eller dessutom skjuta efter honom sjelf, som de kunde tro vara en generalsperson". Omedelbart efter kungens varning träffades Liewen av en falkonettkula som slet av hans högra ben. Det gick inte att stoppa blodflödet och Liewen avled några timmar senare samma dag. Hans sista ord uppges ha varit: "Gud vare lov, att konungen blev oskadd!" Karl XII närvarade tillsammans med flera av sina generaler vid Liewens begravning och fäste själv locket på Liewens kista. (källa)
9. Generalen fick sina fyra stjärnor i samband med tjänsteställningsreformen 1972 då graden överste av 1:a graden infördes. Efter 2000 ersattes överste av 1:a graden med brigadgeneral, varpå stjärnorna samma år för generalspersoner blev av svart brodyr. Vid införandet av uniform m/1939 och uniform m/1958 var stjärnorna ursprungligen gjorda i bronsbrodyr, vilket under 80- eller 90-talet övergick till guldbrodyr. (källa)
10. Musköteri avser hedersvakt som ges ombord på större örlogsfartyg i samband med ombordstigning på fartyget. Musköteri utkommenderas alltid tillsammans med fallrepshonnör och sker för konungen, övriga medlemmar av kungl. huset, försvarsministern, flaggmän/generalspersoner samt i undantagsfall för regementsbefäl. (källa)