Gengas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gengas

1. Gengas (kortform för generatorgas) är en gas som uppstår vid pyrolys – ofullständig förbränning – av trä eller kol och som kan användas som bränsle, bland annat för att driva motorer. Gengasen består huvudsakligen av kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Gengasen är på grund av sitt innehåll av kolmonoxid giftig innan den förbränns.
2. Under andra världskriget användes gengas som fordonsbränsle i Sverige och Finland på grund av bristen på olja. Detta skedde genom att befintliga bilar modifierades genom att förses med mindre gasgeneratorer, så kallade gengasaggregat.
3. I fordonstillämpningar har gengasen enbart haft någon större betydelse när det funnits brist på petroleumbränsle. Anledningen är att energitätheten i gengasen är lägre, ungefär en tredjedel av naturgasens energiinnehåll, att kolmonoxiden är giftig och att gengasaggregaten kräver mycket underhåll.
4. Gengasen hade sitt ursprung i industriella tillämpningar under 1800-talet, som ersättning för stenkol i områden där det fanns gott om billig ved. Ett industriellt användningsområde var för att elda ugnar inom järnframställning. En annan tillämpning var ugnar för framställning av eldfast tegel. (I Höganäs från år 1875.) I fordonstillämpningar under 1900-talet har syftet varit att ersätta bensin som drivmedel.
5. En tidig utrustning för gengas (generatorgas) togs fram av Gustaf Ekman som var anställd på Jernkontoret samt var bruksägare i Lesjöfors. Genom experimenterande i den gamla smedjan med Lancashirehärdar tog han fram en anordning kallad koltorn och kunde då framställa generatorgas för vällning av järn. Flera av dessa patent finns registrerade på Patent och Registreringsverket. Jernkontoret löste ut patenten så att de kunde användas av hela den svenska järnindustrin. Gengas användes som huvudsaklig energikälla fram tills oljan ersatte helt 1950. En gasgenerator finns bevarad i Ramnäs Bruk, norr om Västerås, en så kallad Ekman-konstruktion. Kopplingen mellan de tidigare gasgeneratorerna och användningen under andra världskriget är dokumenterad vid Tekniska Museet i Stockholm.
6. År 1932 inrättades i Sverige en lånefond för inköp och montering av gengasaggregat. Tanken bakom lånefonderna var att stimulera inhemsk gengasanvändning. Lånefonden var under sina två första år populär, men gengasen levde inte upp till investerarnas förväntningar. År 1933 godkändes 225 låneansökningar. Året efter godkändes bara fyra. Användarna var framförallt missnöjda med det extra arbete gengasanvändning medförde och med att den orsakade slitage på motorerna.
7. Innan gengasen kommer in i motorn behöver den renas. Detta sker traditionellt sett i fyra steg. (källa)