Genie Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet genie

1. Genius (eller genie, plural genier, uttalas med mjukt 'j', till skillnad från geni/genier, som uttalas med sch-ljud, är i den romerska religionen namnet på den personliga skyddsande som varje man ansågs ha och som följde honom från födelsen till döden. Det var ett väsen av gudomlig natur, men oskiljaktigt förbundet med individen. På samma sätt hade varje kvinna sin juno (ej att förväxlas med gudinnan Juno). Särskilt på födelsedagen, men även vid andra högtidliga tillfällen, offrade man åt sin genius och gjorde sig, honom till ära, en glad dag. Genien uppfattades i folktron egentligen som en god ande, men framställdes av filosoferna ibland som en ond. (källa)
2. I sin självbiografi, Mit Livs Eventyr, berättar Andersen att han träffat den berömde filosofen Søren Kierkegaard som berättade att han tänkte recensera Andersens bok Kun en Spillemand. Kierkegaard sade att det skulle bli en mer rättvis recension än dem som tidigare publicerats. Det blev av olika skäl ingen recension, utan i stället en bok, Kierkegaards första, Af en endnu Levendes Papirer.: Udgivet mod hans Villie ("Ur en ännu levandes anteckningar, utgivna mot hans vilja"). Kierkegaards första bok kom därmed att också bli den första som handlade om H.C. Andersen. Kierkegaard var inte förtjust i den åtta år äldre Andersen. I Andersens roman, som i hög grad är självbiografisk, menar författaren att genier som får uppmuntran och stöd kan utveckla sina talanger, medan hos den konstnär som inte får uppmärksamhet kommer begåvningen att dö. Andersen var vid den här tiden redan en firad författare och hade en årlig statlig konstnärslön och han tog sin utgångspunkt till romanen i sitt eget liv. Kirkegaard menade att Andersen var aningslös och inte visste vad som skapade ett geni. (källa)
3. Begreppet "geni" blev populärt under romantiken, men det betyder förstås inte att det saknades genier innan dess. Det mest kända geniet i modern tid var fysikern och matematikern Albert Einstein. (källa)
4. Gösta Oswald debuterade, 20 år gammal, med den avancerat modernistiska diktsamlingen Den andaktsfulle visslaren. Lyrisk mässa i fyra böcker. Han räknas till de unga och udda genierna i den svenska lyriska modernismen. (källa)
5. Flera andra verk anknyter nära till detta huvudverk. Det gäller studien om hovsamhället, Die höfische Gesellschaft (1969), uppföljningen The Society of Individuals (1987), och analysen av sportens utveckling i The Quest for Excitement (1986). I boken om Mozart. Zur Soziologie eines Genies (1991) tillämpar Elias sin teori om samspelet mellan samhällsförändring och individualitet, där han sociologiskt försöker förklara Mozarts "individuella" öde. (källa)
6. 1997 – J-O Waldner – Geheimnisse eines tt-genies, Sportförlaget. (källa)
7. Man började spela som coverband på diverse fester men ganska snart började man köra allt mer egna låtar. En singel, "Här står vi nu", producerad av Jan Zachrisson från Diestinct gjordes 1987. Efter att ha bytt basist, Per Pettersson, började man jobba på det som skulle bli debutalbumet "Under Livet" vilken släpptes våren 1990 som Massproduktions första CD. Live varvade bandet gärna det egna materialet med covers av exempelvis Velvet Undergrounds "Waiting for my man", David Bowies "Jean Genie" och Iggys Pops "New Values". (källa)
8. 1991 blev hon reklamansikte för parfymen Coco från modehuset Chanel, vilket hon varit sedan dess. 1992 flyttade hon till USA för att i samverkan med Lenny Kravitz, som hon var tillsammans med 1992–1997, spela in sitt första album på engelska, Vanessa Paradis, med bland annat hitlåten "Be My Baby" och 1993 gjorde hon sin första internationella turné, Natural High Tour. 1994 fick hon stora framgångar i Frankrike och internationellt med Jean Beckers film Elisa. För rollen i Patrice Lecontes film Flickan på bron (1999) nominerades hon för ännu en César 2000, och för rollen som mor till ett barn med downs syndrom i den kanadensiska filmen Café de Flore (2011) fick hon bland annat en Genie Award 2012. (källa)
9. Det var den tyske läkaren Alfred Ploetz som introducerade termen Rassenhygiene år 1895 i "Grunder för rashygien" (Grundlinien einer Rassenhygiene). Vid flera universitet bildades eugeniska sällskap, som hade som mål att dels studera ärftlighet, dels att sprida idéerna. Galtons eugenik brukar kallas "den positiva eugeniken" eftersom han främst fokuserade på hur man skulle avla fram genier, och han talade om vikten att gifta sig med en genetiskt lämplig person. Han var visserligen övertygad om att det även fanns negativa anlag, vilka han även studerade, men han förespråkade inte någon insats mot att dessa skulle sprida sig. (källa)