Genomborra Synonymer Betyder Uttal

• borra
• genomtränga
• perforera

Hur används ordet genomborra

1. Den själ som brinner med Guds kärlek som angrips av en seraf i det inre, som genomborrar den med en brinnande pil. Detta lämnar själen sårad, vilket gör den lidande av den överflödande gudomliga kärleken. (källa)
2. Stomi är en medicinsk term för ett kirurgiskt ingrepp där man placerar en öppning på magens framsida (buken) med syfte att tömma kroppens avfall, såsom urin eller avföring. Ordet stomi kommer från grekiskans στόμα och betyder öppning/mun. Den första lyckade stomioperationen utfördes 1793. 1750 berättas i Kungl. Vetenskapsakademiens Handlingar om en dräng i Värmland som genom en olycka där han i ett fall från en häst genomborrats av en gärdsgårdsstör fått en öppning in i tarmen. Efter läkningen bär han en egenhändigt gjord läderpåse på magen där "excrementerna utgå genom sidan af veka lifvet". (källa)
3. Den mörkbruna fruktkroppen har en vågig struktur, liknande människoörat. Den sticker ut från stammen på värdväxten (i Sverige vanligtvis fläder eller alm) och har en konvex, finhårig yta. Fruktköttet är ofta genomborrat av något som kan likna blodådror. Undersidan är i början gråaktig, men blir senare köttfärgad eller brun. Ovansidan är dock alltid mörkare. Judasörats fruktkött är segt och elastiskt, brosk- eller geléaktigt, men skrumpnar snabbt ihop vid torkning och blir benhårt. Doften har ofta inslag av mögel eller jord, men smaken är mild. Sporpulvret är vitt. Svampen är mycket frost- och köldtålig och kan grävas fram ur snön. (källa)
4. Den mikrobiologiska floran ger osten dess karakteristiska egenskaper. Floran i blågrön mögelost består av mjölksyrabakterier tillsammans med mögelostsvampen Penicillium roqueforti. Så väl får- som komjölk kan användas och därför varierar de blågröna mögelostarnas smak. De kan klassificeras som halvfasta ostar som huvudsakligen mognar genom möglet som finns inuti dem. Exempel på blågröna mögelostar är Kvibille Ädel(Sverige), Normanna (norsk roquefort), roquefort (franska), Norzola (norsk gorgonzola), Kraftkarl från Tingvollost (norsk), Selbu Blå (norsk), gorgonzola (italiensk), danablu (danska), Blue Cheshire (engelska), Blå Castello (danska) och stilton (engelska). Blågröna mögelostar tillverkas och mognar med några få säregna undantag generellt på samma sätt. Skillnader i tillverkningsprocessen och mjölksort påverkar ostens beskaffenhet. Ostarna som görs av komjölk har en gulare färg än ostar av fårmjölk eftersom komjölken innehåller färgämnet betakaroten. Därför tillsätts klorofyll till danablu för att ge osten en vitare färg. Möglet växer som ådror genom osten vilket beror på tillverkningsprocessen: en del av det blågröna möglet odlas på brödbitar tills de är helt täckta med mögel. Det mögliga brödet torkas, finmals och blandas med vätska till en mögelkräm. Därefter injiceras mögelkrämen i den omogna osten med en grov spruta. När den växer grenar svampen ut sig mer eller mindre djupt och fint beroende på ostmassans struktur. Beroende på sorten genomborras ostmassan upprepade gånger under mognadstiden med långa, tjocka nålar för att tillåta mer syre att tränga in i den och därmed främja ytterligare svamptillväxt. Till skillnad från ädelostmögel är vanligt brödmögel oätligt och är inte lämpligt för tillverkning av mögelost. (källa)
5. Fram till 1900-talet var det vanligt att durkslag tillverkades av plåt, som genomborrades och förzinkades. Dessa hål var vanligen i form av exempelvis blommönster. I asien förekommer regelmässigt durkslag som är bredare än de vanliga europeeiska, och som är gjorda av bambu, (se exempelvis zaru). (källa)
6. Annat tyder emellertid på att Ichthyostega kan ha tagit sig fram hjälpligt på land. Så tycks ryggraden ha varit böjlig uppåt-nedåt snarare än sidleds som hos ett vattendjur, så att djuret kunnat skumpa fram som en säl. Ett ben mellan skenbenet och fotrotsbenen (intermedium) var böjt, som väntat om foten låg an vågrätt mot marken. Vidare genomborrades revbenen upptill av två längsgående kanaler, varav den övre kan ha lett fram en artär (pulsåder) och den nedre en ven (blodåder) förbundna med hudkärl som hos grodor, eftersom Ichthyostega hade bar hud (fjäll har bara hittats på svansen) kan blodkärlen ha hjälpt ichthyostegiderna att hudandas som groddjur, oavsett om de höll sig i vatten eller på land. (källa)
7. En kavel (brödkavel) är ett redskap som ofta används inom bakning för att platta ut deg. Den består av en genomborrad cylinder som rullar fritt kring en axel med handtag i ändarna. Kaveln är oftast gjord av trä, men finns även i plast, metall och kombinationer av dessa. En knäckebrödskavel eller kruskavel är en kavel avsedd för knäckebrödsbak. Cylindern är inte slät utan knagglig. Punkter bildas som skapar sammanhållande länkar mellan kakornas över- och undersida. För tunnbröd används en randkavel med räfflor för att åstadkomma en jämn och tunn utkavling. En mönsterkavel är en kavel vars yta inte är slät utan skapar ett mönster på ytan man rullar över. Man kan normalt bara rulla över en gång för att skapa avsett mönster. Dessa kavlar används vanligast inom tårtdekorering och görs vanligen av plast. (källa)
8. Mistel växer oftast på lind i Sverige (78 % av över 20.000 undersökta mistlar i Sverige). I mellersta Europa är den vanligare och har iakttagits på nära nog vilket slags träd som helst, även barrträd. Att misteln är en snyltväxt framgår av att dess rot genomborrar trädets bark, med en syraetsande sugpropp, ett s.k haustorium. Detta tar flera år, då trädet medvetet kämpar emot, och skyndsamt förtjockar sin bark för att hindra parasiten. Om mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara i ca 5 % av fallen) så tränger sig rötterna mellan barken och veden. Där sänks de likt änterhakar in i vedmassan. Växten har dock så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Den räknas därför till halvparasiterna. Misteln tar bara vatten och salter av sitt värdträd. Den gynnas av ljus. Mistelns stamyta är tydligt grön och saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud som beklädde den under den första sommaren, i åratal. Mistelns utseende är vidare ganska säreget genom de upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, som utgår under varje blomställning och bär endast två motsatta blad per gren. Man kan då lätt åldersbestämma en mistel genom att räkna förgreningarna och sedan addera fem år för groningsprocessen. Här i ligger också det orimliga i att göra "en pil av mistel"! Något som förekommer i den Nordiska gudasagan, i myten om dråpet på Asaguden Balder. Sagan har här velat pröva lyssnarens skarpsinne. (källa)
9. Abessinisk brunn (namnet kommer sig från sådana brunnars användning under engelsmännens fälttåg i Abessinien), även Nortons brunn eller Rörbrunn, kallas ett till vattenförande jordlager nedsänkt rör, vanligen av smidesjärn i längder om 3 à 4 meter, med gängade muffar och nedtill försett med en s.k. spets, genomborrad med mindre hål för vattnets insläppande. Röret neddrives med en järnhejare, som enklast manövreras genom ett i en trefot upphängt block. Brunnar av detta slag, med en diameter av 25-75 mm., användas med fördel för uppsamling av smärre kvantiteter grundvatten. Vid undersökning i större skala av grundvattenförhållanden används däremot nedtill öppna, men för övrigt täta rörbrunnar, som nedslås med hejare under invändig spolning med tryckvatten genom ett mindre rör, varvid de genomträngda lagrens beskaffenhet kan fullständigt undersökas. (källa)