Genremålning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet genremålning

1. Redan 1832 hade han medarbetat som novellist i Stockholms-Posten. Sedan gjorde han uppehåll i författandet till 1840-talet. I hemmet i Östersund blev bristen på böcker akut. Tre nära dödsfall, bland annat en dotter och Wetterberghs far, gjorde att han började skriva små noveller till tröst, som han sedan högläste för hustrun under de långa vinterkvällarna. En god vän i Stockholm fick ta del av manuskripten och han placerade dem i Aftonbladet. En generalmönstring var den första genremålningen som publicerades den 13 maj 1841. Snart blev signaturen Onkel Adam mycket känd och uppskattad och en av sin tids mest lästa författare. En första samling Genremålningar kom ut 1842 och flera följde i snabb takt under åren 1843–1846. Jfr. bibliografin nedan. (källa)
2. Han blev i stället en banbrytare för genremålningen med berättande innehåll och moraliserande syfte. Påverkad av Diderot, sökte han i konsten förhärliga dygd och goda seder. Han målade den gamle familjefadern, som ger sin välsignelse åt sonen och dennes fästmö (L'accordée de village), fadern, som förbannar sin son och sonhustru (La malédiction paternelle), och hur dessa båda ångrande och förkrossade återvänder och finner fadern liggande död på sitt läger (Le fils puni) - allt skildrat med teatralisk uppställning, sentimental tårögdhet och stora rörelser. (källa)
3. Vermehren, som var son till en glasmästare, gick i skola vid Sorø akademi och fick där undervisning i teckning av skolans lärare, landskapsmålaren Hans Harder. Han blev student 1843 och kom året därefter till Köpenhamn, där han blev elev vid konstakademien och till Jørgen Roed. År 1848 deltog han som frivillig i kriget. Under de följande åren tillkom flera av hans mest betydande målningar, Reservsoldatens avsked från sin familj (1849, konstmuseet), Vetebrödsförsäljaren (1851, Hirschsprungs museum) och Fåraherden på heden (1853, konstmuseet). Åren 1855—1857 vistades han som akademistipendiat i Italien. Bland hans senare alster märks Såningsmannen samt Husligt arbete i en fattig bondstuga (båda 1860, i konstmuseet, som äger även Besöket hos den gamla trotjänarinnan med flera verk). Vermehrens folklivsbilder "ega typiskt danskt lynne och mycket djup i uppfattningen, liksom de ega inträngande skärpa i studium, iakttagelse och behandlingssätt. Hans framställning af den gamle fåraherden, som står kolugn ute på heden med sin stickstrumpa i handen, har blifvit räknad till en af de djupast trängande analyser af 'primitiv dansk karaktär'", skriver Georg Nordensvan i Nordisk familjebok. Från 1870-talet målade han huvudsakligen porträtt: Ung flicka vid sitt skrivbord (Glyptoteket), skådespelerskan fru Anna Nielsen (Kungliga teatern), målarna Jørgen Sonne och August Wilhelm Saabye (Charlottenborg). På gamla dagar återvände han till genremålning och utförde åtskilliga interiörer ur de borgerliga klassernas vardagsliv (Schackspelare, 1890, finns i Nationalmuseum i Stockholm). Han blev medlem av Köpenhamns akademi 1864 och var professor vid modellskolan 1873—1901. Av svenska konstakademien blev han medlem 1889. (källa)
4. Som fattig gosse började han i målarlära och lyckades vid 15 års ålder bli elev vid akademien i Berlin, övergick 1862 till Karlsruhe, där han hade C.F. Lessing och Adolf Schrödter till lärare. En dristig försökare, ägnade han sig åt historiemåleri (Luther inför Cajetanus, 1865, Konradin i fängelset, 1866, Luther på riksdagen i Worms och De frivilliges upprop 1813, båda väggmålningar i gymnasiet i Kiel) och åt genremålning (Klosterliv, En kvartett med flera), blev därjämte en produktiv och ansedd illustratör (Scheffels "Gaudeamus", "Der Trompeter von Säckingen" och "Ekkehard", Herders "Cid", dramer av Schiller med flera). (källa)
5. Kopplerskan är en genremålning med en scen från en bordell. Den visar fyra så gott som jämnstora figurer bakom en vacker knuten matta, vilken täcker dem från bröstet och nedåt. De kommunicerar inbördes och med betraktaren. Den svartklädda bordellmamman, den unga prostituerade flickan och en soldat som bakifrån omfamnar henne bildar en kompositionell enhet. Mannen till vänster i bilden, som står något i skugga, faller utanför den centrala handlingen i det att han vänder sig bort från de andra och ut mot betraktaren, mot vilken han höjer sitt glas. Han är klädd i barett och kostym från 1500-talet, i den ena handen håller han ett musikinstrument och i den andra sitt glas. (källa)
6. Dessa två faktorer ledde tillsammans fram till en produktion av små genremålningar (såväl som interiörbilder och porträttmålningar) vilket blev populärt under 1600-talet bland överklassen och politiska ledare i Nederländerna och Tyskland. Tidiga exempel på genrescener är verk av Quinten Matsys (1466-1530) och Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527–1569). Under 1700-talet tog genremåleriet rejäl fart i Nederländerna där den främsta var Jan Vermeer (1632–1675). När väl konstformen etablerat sig där spred sig den snart vidare till övriga Europa. (källa)
7. Hans konst består av porträtt, landskap och genremålningar i olja och pastell. Förutom konst arbetade han även med tillverkning av leksaker i papier-maché, portföljer, syskrin och etuier i papp. Tillsammans med Carl Johan Hopp färdigställde han landskapsklockor med rörliga figurer, där Dahlberg svarade för dekoreringen. Han var en omtyckt Bellmansångare och gav lektioner i både måleri och musik. (källa)
8. Han var son till fattigvårdsinspektorn Johan Spångberg och Anna Maria Håkansson och från 1865 gift med Amalia Charlotta Jacobson. Spångberg arbetade först som bokhållare vid fattigförsörjningsinrättningen i Göteborg. Genom sin bekantskap med genremålaren Peter Eskilsson väcktes hans intresse för konst. I början av 1850-talet vistades han tillsammans med Eskilsson en tid i Düsseldorf där han bedrev konststudier. Det är inte klarlagt för vem han studerade men det är troligt att han studerade för Adolph Tidemand som var Eskilssons lärare. Hans föräldrar ansåg att han borde söka sig till ett yrke som gav säkrare existensvillkor så han gav upp sina konstnärsplaner och utbildade sig till yrkesmålare där han vann burskap som målarmästare i Göteborg 1856. Av ungdomsårens konstnärliga produktion märks ett antal porträtt i bröstbild av föräldrarna, brodern och andra släktingar. Förutom porträtt består hans konst av genremålningar, mariner och landskapsskildringar. En av hans marinmålningar köptes 1865 av Göteborgs konstförening som senare skänkte tavlan vidare till Göteborgs konstmuseum han är även representerad vid Göteborgs historiska museum. (källa)
9. John George Brown, född 11 november 1831 i Durham, England, död 8 februari 1913, var en amerikansk målare. Han utförde främst genremålningar gestaltande människors vardagsbestyr. (källa)
10. 1815 – Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar. (källa)