Gestaltas Synonymer Betyder Uttal

• framställs

Hur används ordet gestaltas

1. I filmatiseringen gestaltas Ronja av Hanna Zetterberg. (källa)
2. I dag avses ofta i bildlig och överförd betydelse en mycket, vanligen av ungdomar, beundrad kändis, framförallt artister och idrottare, och ska i dessa fall särskiljas från "hjältar". Sådana idoler antas i förefintliga fall spela roll för ungdomarnas individuationsprocesser och förklaras med att en identifikation med kändisen upplevs som ett sätt att själv bli framgångsrik senare i livet på, och därmed eventuellt påverka självkänslan och självbilden hos beundraren. Idolers påverkan kan sträcka sig till trosuppfattningar, värderingar, livsstil, klädesval, smink, och beteenden hos ungdomarna. Detta slags idoler räknas som en del av amerikaniseringen av den globaliserade kulturen. Studier från Japan visar att idoler brukar som regel vara, eller framställa sig som om de vore, unga, samt inte vara överdrivet talangfulla vad beträffar sång- eller dansteknik, utan framtagna av marknadskrafter för kommersiella syften. Popstjärnor blir idoler vanligen för att de förkroppsligar äran i att på kort tid tillförskaffa sig rikedomar, makt och berömmelse, och blir därför, och på grund av fysisk attraktivitet, fåfänga och ungdomlig glamour, föremål för romantiska fantasier hos beundrarna. Dessa idoler är en del av den postmoderna kulturen som kännetecknas av hedonism, konsumerism och romanticism vilka egenskaper som i föreliggande fall gestaltas massmedialt och populistiskt och som tar avstånd från traditionella värderingar, men i stället står för irrationalitet och antiintellektuella värderingar. Idolskap har också studerats i termer av marknadskrafter där kändisen betraktas som vilket företag som helst som säljer produkter och önskar framgång därtill. Detta förutsätter allmänhetens uppmärksamhet och dess positiva reaktioner, vilket massmedia (i synnerhet tabloider) deltar i att skaffa kändisen genom att dramatisera deras liv och leverne, medan kändisen å sin sida deltar i produktlanseringen av sig själv genom att företa sig avvikande handlingar och genom att med exempelvis intervjuer styra över allmänhetens intryck. (källa)
3. Ymnighetshornet som symbol förekommer tillsammans med figurer som gestaltar Överflödet, Europa och Freden. De grekiska gudar som gestaltas med ymnighetshorn är dödsguden Hades och vinguden Dionysos. (källa)
4. En dricksvattenfontän kan gestaltas på många olika sätt, till exempel fristående som ett konstverk i läsesalen i Stockholms stadsbibliotek eller som en väggmonterad industriprodukt i rostfritt stål. I Wien finns 720 offentliga dricksvattenfontäner . En av dem är utformad så att vattenstrålen bildar ett 'W', som i Wien eller Wasser (tyska: 'vatten'). (källa)
5. Det var under 1800-talets senare hälft som världsutställningarna, eller expositionerna som de också kallas, kom att få stort inflytande. Dels på kulturlivet och på industrins område likaså på teknikens utveckling och arkitekturen, men också på själva idén om hur civilisationen och det moderna livet skulle gestaltas, uttryckas och göras meningsfullt. Utställningsområdet kunde vara stora som mindre städer där besökarna mötte en mångfald av varierande byggnader såsom restauranger, barer, kaféer och liknade. Där fanns också montrar och interiörer som visade upp olika aspekter av seklets kulturella och sociala historia. Föremålen framstod som symboliska manifestationer av industriell utveckling. (källa)
6. I Sverige var Svenska Slöjdföreningen drivande kraft bakom begreppet vackrare vardagsvara. Denna slogan myntades 1919 av Gregor Paulsson och utgjorde grunden för Slöjdföreningens stora insatser under första halvan av 1900-talet. Tanken var att även enkla, vardagliga föremål som tillverkades industriellt i större mängder skulle vara "vackra" och gestaltas av konstnärer. För att befrämja en hög konstnärlig kvalitet i konstindustrin arrangerade Svenska Slöjdföreningen en lång rad utställningar. Till de välkända räknas Konstindustriutställningen 1909, Hemutställningen 1917, Stockholmsutställningen 1930 och Helsingborgsutställningen 1955. (källa)
7. Koreografi (av klassisk grekiska χορός 'dans' och γράφειν 'skriva') är konsten att skapa en dans och beskriva dans så att utförandet av dansens olika komponenter, som rörelse, steg och positioner, kan gestaltas till en helhet. Ordet koreografi betecknar även den skapade danskompositionen. (källa)
8. Under antiken och framåt betraktades kreativitet som en gudomlig ingivelse, men konst ansågs vara framsprungen ur en mimetisk strävan hos konstnärerna, konst betraktades som imitationer av verkligheten. I Platons verk gestaltas kreativiteten med muserna. Inspiration är ett begrepp som härrör från denna idétradition, det kommer från latin, in spirare, vilket ordagrant betyder 'i anden', men fick tidigt innebörden 'andetag', 'inandning'. Inspiration och kreativitet hänger nära samman, kreativiteten förutsätter inspiration, att befinna sig i rätt mentalt tillstånd eller att få en ingivelse. Ytterligare en förutsättning för kreativiteten är en lekfull och frigjord förmåga att bryta mot ett invant sätt att se världen eller ett problem, ofta genom att använda analoga synsätt. I den senare bemärkelsen är konventioner, stress och inskränkningar hämmande för kreativiteten. (källa)
9. Romersk-katolsk teologi framhåller att prästen när han läser mässans instiftelseord (Detta är min kropp...) bokstavligen förvandlar brödet och vinet till Jesu kropp och blod. Härigenom och genom förtäringen av det invigda brödet och vinet gestaltas Jesu offerdöd på korset symboliskt och görs på så sätt sakramentalt och oblodigt närvarande på nytt. Det enda historiska korsoffret upprepas inte utan närvarandegörs bortom tid och rum. De troende, som befinner sig i den av Gud skapade tiden, får på detta sätten glimt av Guds eviga tid. Den troende kan då förena sig och sitt eget lidande med Kristi eget offer. Därför talar katolsk teologi om kommunion (förening) hellre än om nattvard (måltid). (källa)