Giftermålsbalk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet giftermålsbalk

1. Betydande utvidgningar av svågerlagsbegreppet har föranletts av den romersk-katolska kyrkans uppfattning av man och hustru såsom ett kött: sålunda uppställdes begreppet andra svågerlaget, nämligen förhållandet till den, med vilken ens äkta make varit besvågrad (exempelvis ens makes styvbarn från ett föregående gifte, hustrus styvmor, hustrus brors hustru), vidare det så kallade tredje svågerlaget, det vill säga förhållandet till den, till vilken ens make stått i andra svågerlaget (till exempel makes styvfars änka). Till och med mellan mannens och hustruns släkter inbördes kunde kyrklig rättsuppfattning någon gång räkna svågerlag. Dessa utvidgade svågerlagsbegrepp har varit erkända även i vår äldre äktenskapsrätt, först 1872 (i Finland 1882) borttogs ur Giftermålsbalken regeln om rätt upp- och nedstigande andra svågerlag som äktenskapshinder. (källa)
2. Grunddragen av äkta makars rättsförhållanden enligt nya giftermålsbalken / av C. G. Björling. - 1922 - 2. översedda uppl. (källa)
3. 1 januari En ny svensk giftermålsbalk införs, i vilken bland annat stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn. Därmed är svenska kvinnor slutligen myndiga oavsett om de är gifta eller ej. (källa)
4. Som konsultativt statsråd i Sveriges regering 1969–1975 blev Carl Lidbom ansvarig för en lång rad nya lagar. I snabb takt presenterade han propositioner om konsumentköplag, hemförsäljningslag, giftermålsbalk, marknadsföringslag etc. Tidningen Expressen undrade 1973 vem som var Sveriges verklige justitieminister – Lidbom eller Lennart Geijer. Lidbom framstod som mycket mera aktiv. (källa)
5. Märta Björnbom författade flera verk om den nya lagstiftning som kom inom familjerättens område under 1920- och 1930-talen, exempelvis Föräldrarätt – föräldraansvar, 1924, Vår nya giftermålsbalk, 1924, Samhällets barnavård, 1925, Den offentliga fattigvården, 1926, Vår nya lagstiftning om arv, 1929, samt Om testamente, 1930. (källa)
6. I giftermålsbalken av 1734 års lag, som till stora delar gällde fram till 1920, står skrivet vem som kan vara giftoman och vilka rättigheter och skyldigheter han hade. Giftoman var i första hand kvinnans förmyndare, vanligtvis fadern. Om fadern var död blev modern eller en annan nära släkting giftoman. Det var till giftomannen en fästman var skyldig att vända sig för att be om sin fästmös hand. Giftomannen hade sedan att ge sitt samtycke, eller ej. Han kunde dock inte tvinga en kvinna till giftermål mot hennes vilja. I lagen står "Ej må någor til giftermål twingas. (källa)
7. Tidigare försattes makar enligt den äldre giftermålsbalken i konkurs även om konkursbeslutet avsåg endast mannen. Idag kan äkta makar kan oberoende av varandra försättas i konkurs. Konkursgäldenären äger rätt att från konkursboet utfå vissa nödvändiga medel för sitt uppehälle. Konkursgäldenären har också edsplikt att uppge boet till bouppteckning samt skyldighet att vid det första borgenärssammanträdet med ed fästa bouppteckningens riktighet. (källa)
8. Sorgetid (mer specifikt sorgeår eller änkeår) är den tid som måste passera innan en nybliven änka eller änkling fick gifta sig på nytt. Den var i Sverige ett år för kvinnor och ett halvår för män enligt giftermålsbalken i 1734 års svenska lagbok, och avskaffades helt den 1 juli 1969. (källa)
9. Oäkta svågerlag är en relation där en parts syskon haft en föräktenskaplig sexuell relation med den andre. Det utgjorde enligt svensk rätt (Giftermålsbalken) till 1915 ett äktenskapshinder. (källa)
10. Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv. Enligt svenska giftermålsbalken är gifta kvinnor omyndiga. (källa)