Giftighetsgrad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet giftighetsgrad

1. Kidneybönor som inte tillagats eller tillagats dåligt uppges vara giftiga (då de innehåller lektinet fytohemagglutinin) och orsakar kraftiga magbesvär. Besvären kan yttra sig som magont och kraftigt illamående. Även tarmens slemhinna påverkas, och förändras av otillagade kidneybönor. Bönorna tillagas genom att man lägger dem i blöt 6–7 timmar före kokning. Blötlagda bönor skall stormkokas i minst 10 minuter för att man ska undvika att få i sig det giftiga lektinet. Kokvattnet skall sedan bytas. Giftighetsgraden mäts i hemagglutininerande enhet (hau). Otillagade bönor kan innehålla 70 000 hau, dåligt tillagade kan innehålla 400 000 hau (kokning på svag värme ökar giftets potens) medan fullt tillagade bönor endast innehåller ett par hundra hau. Kidneybönor väl tillagade innehåller, liksom flera andra sorters bönor, en hel del protein, vitaminer och mineraler. Uppgifterna om "giftighet", och sambandet med fytohemagglutinin, är osäkra. Det är dock vetenskapligt väl belagt att råa och felaktigt tillagade kidneybönor kan vara skadliga, och i enstaka fall dödliga, på grund av fytohemagglutinin. (källa)
2. En studie från 2005 visade indirekta bevis på att exponering för organiska fosforsyraestrar, såsom diazinon och klorpyrifos, före födseln kan bidra till autism hos genetiskt sårbara barn. Flera andra studier visar nervsystemets giftighetsgrad av dessa medel vid relativt låga exponeringsnivåer. (källa)
3. Klormetan, även kallad metylklorid är en kemisk förening i gruppen haloalkaner, organiska föreningar som innehåller minst en halogenatom. Ämnet används vanligen som kylmedel. Det är en färglös extremt lättantändlig gas med en svag söt doft, som emellertid är märkbar vid hälsovådliga koncentrationer. På grund av sin giftighetsgrad används ämnet inte längre i konsumtionsvaror. Klormetan syntetiserades för första gången av de franska kemisterna Jean-Baptiste Dumas och Eugene Peligot år 1835 genom att koka en blandning av metanol, svavelsyra och natriumklorid. Denna metod liknar den som används idag. (källa)
4. Exponering för höga koncentrationer av etanon får människor att uppleva irritation i kroppsdelar som ögonen, näsan, halsen och lungorna. Utökade giftighetstest på möss, råttor, marsvin och kaniner visade att tiominutersexponeringar av nytillverkad etenon med en låg koncentration på 0,2 mg/liter (116 ppm) kan orsaka hög dödsprocent i små djur. Dessa upptäckter placerar etenon i samma giftighetsgrad som fosgen (0,2–20 mg/liter) och vätecyanid (0,2–0,5 mg/liter). Dödsorsaken är lungödem och är likställd med, men död infinner sig mycket snabbare än vid, fosgenförgiftning. (källa)