Gille Synonymer Betyder Uttal

• fest
• gästabud
• samkväm
• skrå

Hur används ordet gille

1. Gille var en medeltida sammanslutning av människor, ett brödraskap där medlemmarna lovade varandra ett visst skydd. I modern form kan de liknas vid föreningar som bildades på olika plan i samhället och för olika behov, men de var samtidigt religiösa föreningar samt sjuk- och begravningskassor. Gillena höll även fester, gillesdrickningar vilka under senmedeltiden, då ätten och släkten börjat tappa sitt starka grepp om människornas liv och statsmakten och kyrkan i viss mån börjat dra försorg om människor, kom att bli gillenas viktigaste funktion. Gillet var ett av medeltidens mest specifika fenomen som fanns i stad såväl som på landsbygd.
2. Med tiden fick gillena en allt starkare religiös prägel, och reformationen ogillade gillenas fokusering på katolska helgon vilket kom att betyda slutet för det medeltida gillesfenomenet. Västerås riksdag 1544 beslöt om att upplösa landets kvarvarande gillen.
3. Gillena fanns i huvudsak av fyra typer. Flest var de allmänna gillena, där i princip vem som helst kunde söka medlemskap. I realiteten ändå de allmänna gillena ofta människor ur ungefär samma sociala grupp. Prästgillen hade ofta mer eller mindre tydlig geografisk förankring, som Helga lekamens gille i Stockholm och Convivium Salvatoris i Uppsala. Hantverksgillena kom småningom att gå upp i skråväsendet och satt sin prägel på hantverksskrånas fester långt efter att fenomenet gillen försvunnit. Köpmän reste betydligt mer än vad de flesta gjorde på medeltiden, och köpmannagillena hade särskilt fokus på att hjälpa gillesbröder på resa.
4. Den äldsta skriftliga källan som nämner företeelsen gille är Bjälbostenen från början av 1000-talet som finns i Bjälbo kyrkby utanför Skänninge. Man vet att det under medeltiden fanns flera gillen i Skänningen varav det första omnämns år 1370, då Allhelgonagillet köper en fastighet. Två år efteråt testamenteras "kyrkoherdarnas" Vårfrugille en gåva av prästen i Vedbo. Troligen var detta gille en sammanslutning av prästerna i Skänninge prosteri. Trettiofem år senare omtalas ett S:t Johannes gille i Skänninge. Därtill har man hittat en sigillstamp från 1300-talet, tillhörande S:ta Gertruds gille. Adolf Schück ger ytterligare information om sigillstampen i boken Skänninge stads historia.
5. Peter Kropotkin (1842–1921) förklarar i boken Inbördes hjälp gillenas uppbyggnad.
6. Denna enkla skildring visar kanske bättre änågot annat andan i medeltidens gillen. Liknande förbund uppstod överallt där en skara män – fiskare, jägare, resande köpmän, byggmästare eller bofasta yrkesmän – samlades för att göra gemensam sak. På ett skepp fanns alltid kaptenens befälsmyndighet, men för att det gemensamma företaget skulle sluta väl kom alla ombord, rika och fattiga, herrar och besättning, kapten och sjömän, överens om jämlikhet i sitt inbördes förhållande, att endast vara män, med plikt att hjälpa varandra och lösa eventuella tvister inför domare som valts av alla.
7. Likadant var det när ett antal hantverkare – murare, timmermän, stenhuggare etc – samlades för att bygga till exempel en katedral: de tillhörde då alla en stad med dess politiska organisation, och var och en av dem tillhörde dessutom sitt eget skrå, men de förenades ytterligare av ett gemensamt företag, som de kände bättre änågon annan, och ingick så ett närmare men tillfälligt förbund, de grundade gillet för uppförande av katedralen.
8. Gillena under medeltiden var främst ett stadsfenomen, men liknande sammanslutningar har funnits på jorden i årtusenden. Det romerska collegiae var en form, och tidigare sammanslutningar har funnits i bland annat Grekland och Indien. Adolf Schück (1897–1958) berättar om de första gillena i Europa.
9. Medeltidsstaden var fylld av orättvisor, men inom gillet fanns ändå en gemenskap som gick över klassgränserna. Den manifesterades i den årliga högtiden som blev höjdpunkten för hela gilleinstitutionen. Kropotkin berättar. (källa)