Glasugn Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet glasugn

1. Man köpte in Nöbbeled Skallargård i Rosdala och den första hyttan uppfördes i trä. Glasugnen var direkteldad och hade fyra deglar. Man byggde även ett sliperi med tio slipstolar och startade sedan produktionen. På grund av bristande likviditet fick man lägga ner driften redan efter ett år och sålde det till en annan ägare. Efter denne köptes bruket 1899 av den danske konsuln Fredrik L Hey. Denne hade intressen i danska glasbruk och köpte Rosdala i egenskap av företrädare för ett kapitalstarkt konsortium. År 1900 grundades det nya aktiebolaget med bland andra disponenten Edmund Röder och med flera lokalinvånare som delägare, men 1914 hade Hey köpt ut dem alla. År 1935 tog den dåvarande disponenten Theodor Nyrén över bruket. Stora delar av Vilhelm Mobergs roman Soldat med brutet gevär spelades in vid Rosdala glasbruk och Klafreströms bruk. (källa)
2. Kristallglas betydde ursprungligen genomskinligt glas, och syftade på allt ofärgat glas som liknade bergkristall. Särskilt i Venedig tillverkades sodaglas med stor renhet som kallades kristall. I början på 1600-talet började man i Böhmen att framställa så kallad "Böhmisk kristall", ett Kali-kalkglas med högre klarhet och bättre ljusbrytningsförmåga än det äldre glaset. Det som under senare tid tillverkats i Tjeckoslovakien och blivit känt som "Böhmisk kristall" är dock modern helkristall. Blykristallglaset började tillverkas i Storbritannien vid mitten av 1700-talet. Orsaken var egentligen att hitta en glasmassa som var mer lättsmält och bättre passade de torveldade engelska glasugnarna. Man upptäckte dock att glaset samtidigt fick en större ljusbrytningsförmåga. Blykristallen fick sin stora spridning i slutet av 1800-talet. Först i början av 1900-talet börjar man tillverka helkristallglas i Sverige. Kristallprismor för ljuskronor tillverkas idag i Italien, Turkiet, Egypten, Frankrike, Tyskland, Österrike, Kina, Taiwan, Ryssland, Slovakien och Tjeckien. Även Sverige tillverkade prismor fram till 1950-talet. Sverige hade en bra handelsförbindelse med Böhmen och importerade då prismor därifrån. (källa)
3. Vannaugn – en typ av glasugn för smältningen av glasmassa. (källa)
4. I slutet av 1930-talet uppmärksammades Madesjö kyrkstallar som kulturhistoriskt intresse. Ämnet aktualiserades genom en annons om försäljning av en del stallar. Man ville riva en stallänga utmed Örsjövägen, den var illa medfaren och inte värd att renoveras. Samtidigt ansågs den riskabel ur trafiksynpunkt då bilarnas antal ökade. Det diskuterades också ny byggnadsordning för kyrkoområdet. 1939 revs så den berörda stallängan och kom att användas i Flygsfors glasbruk som pannved till glasugnarna. (källa)
5. 1875 stod byggnaderna färdiga och i juli 1876 köpte Sigtuna glasbruks AB Aludden och i december 1876 blev Per Olof Hedlund disponent för bruket medan ingenjören Emil W. Edling blev teknisk rådgivare. På grund av lågkonjunktur inom buteljbranschen lades verksamheten ned redan efter drygt ett år. Först i slutet av 1879 återupptogs driften sedan man uppfört en ny glasugn och genomfört andra förbättringar. (källa)
6. I juni 1810 (alltså innan privilegierna beviljats) skrevs kontrakt med glasblåsaren Johan Gleisner att denne skulle leda anläggandet av det nya bruket och därefter som hyttmästare leda tillverkningen. Av okänd anledning bröts detta kontrakt nästan omedelbart och som ersättare anställdes Carl Houbbert från Norge för att uppföra glasugnen. Det visade sig vara ett lyckosamt val. Houbbert kan tillskrivas en stor del av äran för att Reijmyre glasbruk snabbt blev ett av de främsta i landet. Andra glasblåsare hämtades frånärmare håll, dels från Casimirsborgs glasbruk nära Västervik och dels från Cedersbergs glasbruk söder om Linköping. (källa)
7. Bergqvist kunde lägga upp till fem olikfärgade glasskikt över varandra utan att ämnet blev för tjockt att genometsa, när glasmålaren Heinrich Wollman överförde ett tecknat mönster till detsamma. Det färdigbehandlade ämnet värmdes till cirka 800 grader Celsius och häftades an på Mäster Knuts glasblåsarpipa. Det drogs över med ett skikt av klarglas. Med detta ytskikt blåstes glaset ut och då kom det mångfärgade och etsade mönstret att ligga inne i glasmassan. Mönstret förstorades och ändrade karaktär vid utblåsningen och graalens slutliga design formades vid detta mästararbete vid hyttstolen framför glasugnen. De första recensionerna talade om "den heta teknikens mästerverk". (källa)