Vad betyder och hur uttalas gnaga
Gnaga uttalas gnaga gnagde.
Gnaga betyder gnaga på ett ben och gnagande oro.
Ordformer och varianter av gnaga
Aktiv
- gnaga
- infinitiv
- gnager
- presens
- gnagde
- preteritum
- gnagt
- supinum
- gnagande
- presens particip
- gnag
- imperativ
Passiv
- gnagas
- infinitiv
- gnags
- presens
- gnagdes
- preteritum
- gnagts
- supinum
Perfekt particip
- gnagd en
- ~ + subst.
- gnagt ett
- ~ + subst.
- gnagda den/det/de
- ~ + subst.
Alternativa böjningsformer passiv
- gnages
- presens
Gnaga är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet gnaga
Ordningen djurlöss har traditionellt brukat uppdelas i två underordningar, Fågellöss (Mallophaga) och Äkta löss (Anoplura). Främsta skillnaden är att fågellössen har bitande mundelar, medan de äkta lössen har sugande mundelar. De engelska namnen "chewing lice" respektive "sucking lice" syftar på det. Mallophagerna lever mest på fåglar, men vissa arter förekommer på däggdjur. De livnär sig mest på hudavfall, fjädrar och hår, men vissa arter gnager i huden och kan suga blod. Anoplurerna lever endast på däggdjur och är uteslutande blodsugare. I äldre litteratur räknas Mallophaga och Anoplura ofta som två skilda ordningar.
En minerare är en insektslarv som skapar en mina i ett växtblad genom att gnaga mellan bladets över och undersida. I vissa fall orsakar minan en gall på bladet. Det finns minst 10000 arter i världen som minerar på växter. Vissa insekter tillbringar bara de första larvstadierna som minerare för att därefter fortsätta som larver utanpå bladen. Ett blad består av fyra olika skikt och en art kan äta av ett eller flera av dessa skikt. Valet av värdväxt och utseendet på minan är ofta artspecifik. Minerare förekommer både bland fjärilar, skalbaggar, tvåvingar och steklar.
En munkorg är en anordning som används för att hindra djur från att bita. Den kan användas som säkerhetsutrustning t. ex. vid veterinärbesök och pälsvård eller hindra skadade individer från att gnaga vid drabbat område.
"Kicks, det är att se saker ur en speciell vinkel. Kicks, det är en tillfällig befrielse från de anspråk som det åldrande, räddhågade, gnagande, skrämda köttet ställer.".
Begreppet vardagsrasism anses inte kunna reduceras till extrema uttryck såsom rasistiskt våld av fysisk karaktär och anses heller inte vara en abstrakt process utanför en individs kontroll eller påverkan. Forskaren Philomena Essed menar att vardagsrasismen lever genom vanliga och triviala praktiker, de små "orättvisor som förekommer så ofta att de nästan tas för givna – gnagande, irriterande, utmattande, till synes små orättvisor som man till slut börjar förvänta sig". Denna process anses upprätthålla den strukturella rasismens dagordning. Enligt forskarna Paulina de los Reyes, Masoud Kamali och Ulrika Schmauch är det i vardagen som rasistiska föreställningar reproduceras och förändras, varför det utan vardagsrasism inte kan existera någon strukturell rasism.
Tallbockens larv är gulvit, längd 25-40 och 6 mm i diameter och gnager gångar 10–15 mm i diameter. Tallbockens flyghål är 6–10 mm cirkelrunda hål och dess gångar 5–8 cm in i veden.
I nästan alla religioner som finns eller har funnits, har där funnits drakar. I mesopotamisk mytologi finns kaosmonstret Tiamat, som guden Marduk dräper och av vars kropp han skapar världen. De gamla Aztekerna trodde på en solgud, vid namn Quetzalcóatl, som har avbildats som en befjädrad flygande orm. Egyptierna föreställde sig drakar som onda varelser som utdelade plågor mot de som hamnade i dödsriket. Nordmännen eller Vikingarna trodde att en drake vid namn Nidhögg gnagde på världsträdet Yggdrasils rötter. Även Hinduerna berättar om någon slags drakar i sina heliga skrifter.
Larven lever i innerbarken på olika arter av lövträd, t.ex. i nydöda grenar och stammar av klibbal och gråal, på nydöd björk och sälg samt i nyligen döda delar av vildapelstammar. Den förekommer även på rönn och ek. Larvstadiet kan pågå under ett eller två år. Förpuppningen sker i mitten av maj efter att larven gnagt ut en puppkammare strax under vedytan eller, om barken är tjock, t.ex. ekbark, inne i barken. Kläckningen sker under perioden slutet av maj till början av juli. Skalbaggen är i huvudsak nattaktiv. Den gnager framförallt hål i lövträdens blad. Man kan höra den stridulera.
En del andra händelser gav ytterligare näring till smeknamnet: Under säsongen 1928/1929 talade man om att AIK Fotboll "gnagde" sig till den ena poängen efter den andra och klarade sig till slut kvar i Allsvenskan på det. Efter 1929 började AIK Fotboll värva spelare från andra klubbar, bland andra Karlbergs BK. Karlbergsfantasten Axel Hamberg skapade AIK-hatets vänner i vars klubbmärke ingick den lilla AIK-råttan som alltså ytterligare spädde på uttrycket Gnaget.
Råttornas nos är spetsig och de har en kluven överläpp. Per käkhalva finns en framtand och tre molarer, alltså 16 tänder sammanräknade. Framtänderna saknar rot och växer hela livet. Råttorna behöver därför gnaga för att slita ner framtändernas spets. Mellan fram- och kindtänderna finns en större klaff.
Gnaga på Engelska
- gnaw, nibble
- the dog gnaws at the bone