Godsförvaltare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet godsförvaltare

1. Den andra, brutalare, fasen av tvångsförflyttningarna började i början av 1800-talet. De mest ökända exemplen kommer från adelsherrarnas försök att utnyttja de nya ekonomiska förhållandena till sin fördel genom att avhysa de landbor som inte inbringade tillräcklig inkomst från deras mark för att istället använda den till fårbeten, anlagda skogar för hjortdjursjakt eller turism. Två enskilda förflyttningar som har dokumenterats bäst var de som genomfördes av godsförvaltaren Patrick Sellar efter påbud från grevinnan av Sutherland (George Leveson-Gowers gemål), samt "upprensningar" i Glencalvie som bevittnades och dokumenterades av tidningen London Times' reporter. 1807 påbörjade hertig av Sutherlands agenter avhysningarna genom att tvinga 90 familjer att flytta 32 kilometer bort neråt kusten från dälden de upptog. Där skulle de avhysta familjerna bo under bar himmel tills de hade byggt nya stugor åt sig. Hertigen planerade att öppna kolgruvor, saltgårdar, sillfiskeri samt tegel- och kakelbruk vid sidan av huvudnäringen fårskötsel. (källa)
2. Gustaf Henrik Mannerheim var son till godsförvaltaren Augustin Mannerheim. Han blev student vid Uppsala universitet 1712 och 1715 extraordinarie kanslist vid Riksarkivet. 1716 blev Mannerheim volontär vid artilleriet och deltog i fälttågen mot Norge 1716 och 1718. Han befordrades 1717 till överfyrverkare och senare samma år regementsadjutant, 1718 till löjtnant. 1734 befordrades Mannerheim till kapten. Under hattarnas ryska krig befordrades han till major och chef för artilleribataljonen på Gotland. Han organiserade allmogen inför en möjlig invasion och lät även på egen bekostnad sätta upp en 400 man stark artilleribataljon på ön. Mannerheim erhöll 1747 överstelöjtnants fullmakt och blev senare samma år överstelöjtnant vid artilleriet i Göteborg. 1750 blev han befordrad till överste och chef för Dalregementet. Under Pommerska kriget stannade Mannerheim kvar i Sverige då regementet 1757 kommenderades till Pommern men i april 1758 beordrades han att följa med en förstärkningstrupp från regementet om 400 man dit. Han begärde dock kort därefter om tjänstledighet för att vårda sin hälsa. Mannerheim vistades endast korta tider vid regementet och befann sig främst i Stralsund där han var medlem i krigshovrätten. 1759 hempermitterades han på grund av svag hälsa och sjuklighet. Mannerheim blev 1762 befordrad till generalmajor i armén och blev i september 1768 chef för Jämtlands regemente. han begärde dock redan i december samma år avsked från militären, och förblev fram till i februari 1769 boendes på regementschefsbostället för Dalregementet i Näsgård, Husby socken. (källa)
3. Frederik Ludvig Mynster, född 2 december 1811 i Köpenhamn och död 23 december 1885. Dansk jurist och godsförvaltare. Blev genom sin fru språkintresserad och började arbeta med översättningar samt eget författarskap. Författade också egna skrifter, dikter och psalmer. Är en psalmförfattare representerad i danska Psalmebog for Kirke og Hjem. Son till Ole Hieronymus Mynster. (källa)
4. Söderberg var son till skrivläraren Carl Alfred Söderberg och Christina Charlotta Årman och gift med Elin Lundecrantz. Efter att han arbetat några år som godsförvaltare blev han kompanjon med sin far i en affärsrörelse i Uppsala. Söderberg öppnade 1 september 1885 en garn- och vävnadsaffär på Vaksalagatan 13 i Uppsala, vid den plats där Uppsala stadshus idag är beläget. Affären utvidgades med tiden till att omfatta konfektion, handväveri, mekaniskt väveri och syfabrik. Efter att affärsverksamheten hade vuxit flyttade affären till större lokaler på samma gata, men nummer 15 istället för nummer 13. 1896 flyttade verksamheten vidare till Dragarbrunnsgatan 65, och blev där Uppsalas största konfektionsföretag. När han 1907 sålde sitt företag räknades det till ett av de största i Sverige inom sitt område. (källa)