Godtycke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet godtycke

1. En rättsstat innebär frihet från godtycke för den enskilde: Varje enskilt fall behandlas i enlighet med ett etablerat regelverk. Däremot behöver detta regelverk inte uppfylla några särskilda krav på att vara demokratiskt eller rättvist. En demokrati förutsätter således en rättsstat, men en rättsstat behöver inte vara en demokrati. (källa)
2. Flickpensioner grundades och drevs ofta av före detta guvernanter. Både att vara guvernant och att hålla pension för flickor var ett av få yrken för en högreståndskvinna att försörja sig själv utan att förlora sin sociala status. Pensionerna uppfattades mer som hem för uppfostran, än som skolor för undervisning, och beskrevs ofta som just en pensionsinrättning eller ett internat i en privatpersons bostad. Pensionsundervisning var en form av guvernantundervisning. Den hade inget akademiskt mål, utan syftade till att uppfostra flickorna till ideala hustrur och mödrar. Undervisningen var utlämnad åt godtycket hos pensionens ägare och synpunkterna hos elevernas föräldrar. Kunskaperna meddelades planlöst och utan metod. Det nämns, till exempel, att eleverna inte alltid var indelade i åldersklasser. De ämnen som främst förekom anges vara konversationsfranska, finare handarbete och pianospel. (källa)
3. I svenska kyrkböcker kan man ofta hitta en speciell kolumn för kommentarer kring en persons frejd och där kan man hitta goda omdömen som "god", "välfrägd", "artig", "ärlig", "anständig" liksom mindre goda som "ryktas, hittills beskedlig", "oärlig", "ganska god" och "omklagad". Godtycket i anmärkningarna var givetvis en källa till makt för präster och arbetsgivare. (källa)
4. Merete Mazzarella skrev i Upsala Nya Tidning att boken lika gärna kunde kallas mosaikroman som novellsamling. Hon beskrev den som "utomordentligt svensk, lågmäld, kontrollerad, precis, skenbart svalt registrerande". Mazzarella fortsatte: "Maktutövningen i samhället ter sig obegriplig intill rena godtycket: på Stockholms tunnelbanestationer kan man när som helst bli jagad och misshandlad –möjligen till döds – av SL-väktare, utan att det klargörs på vems uppdrag det sker kan man få besök av män som granskar ens hem och sedan bär ut ens värdeföremål. Men de säger i alla fall tack när de går för med ett undantag – en novell om en gerillagrupp som påminner om ISIL – skildras också våldet kontrollerat, lågmält, svenskt. Det hindrar ingalunda att det är mycket förstörelse: både riksdagen och Rosenbad sprängs, en kyrka sticks i brand, gravar förstörs, människornas förflutna, deras historia plånas ut. Det är desto sorgligare som de enda egentliga känslor personerna ger uttryck för är knutna till det förflutna, till barndomsminnen eller till föremål som de fingerborgar en gammal döende kvinna längtar efter." I Norrköpings Tidningar skrev Stig Hansén: "Jerker Virdborg har allt i sin hand, har rätt antal bokstäver i orden, tar elegant det välbekanta och lägger så många lager färg på det att man snart inte kommer ihåg hur det såg ut från början. ... Det som kan kallas samhällsproblem ligger nära, men så etikettsenkelt blir det aldrig. Snarare är det, märker jag när jag närmar mig slutet, så att vi ser Virdborgs skuggfigurer tills vi misstänker att vi ser oss själva och något börjar kännas mellan skulderbladen, just där som det är så skrämmande svårt att få undan det som kliar.". (källa)
5. I länder med en stor fattig landsbygdsbefolkning utan egen mark är jordreformer ofta en väsentlig punkt på agendan för vänsterregeringar. Detta gäller till exempel i Latinamerika. Möjlighet att försörja sig genom att odla egen mark ses som väsentlig för att bekämpa fattigdom och minska de fattigas beroende av godsägares godtycke. Jämför Torparlagen i Finland, som år 1919 gav torpare rätt att lösa in (köpa) sitt torp. (källa)
6. Konstantinopels mufti, vilken som sådan i Osmanska riket bar titeln mujti-ul-enam ("människosläktets mufti", kallades ofta i västvärlden stormufti), och var under sin vanliga titel av schejk-ul-islam innehavare av rikets högsta värdighet. Alla övriga osmanska mufti hade sinsemellan samma rang, betalades av de rättssökande och beklädde sitt ämbete för livstid, vilket inte hindrade, att de till- och avsattes efter "stormuftins" godtycke. (källa)
7. Termen "offert", användes ofta när det gäller mindre upphandlingar där uppdragsgivaren mer är intresserad av kunna jämföra olika priser på samma eller motsvarande vara i syfte att utföra upphandling till förmånligaste pris och där läckage av känslig information är mindre viktigt. Offertgivaren är då relativt mindre försäkrade om att en upphandling har gått rätt till. Kunden har så att säga egna möjligheter att hantera uppgifter enligt eget godtycke. (källa)
8. Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns. (källa)
9. Despotism, (grekiska despo'teia) eller despoti, kallas vanligen det slags monarkiska statsskick, vari monarken härskar obunden av alla lagar, blott enligt sitt eget godtycke. Denna styrelseform var rådande i antikens stora monarkier och har varit det ännu i modern tid i Tsarryssland och i österlandet. Ordet har sitt ursprung i den bysantinska hovtiteln despot. (källa)
10. En del drogliberaler ifrågasätter det moraliska i att kriminalisera beteenden som främst påverkar den enskilde själv. En lång rad andra beteenden som de flesta anser är självdestruktiva är trots det lagliga, och kriminaliseringen av narkotika innehåller därmed ett betydande mått av godtycke. Anhängare av en repressiv politik, "narkotikafundamentalisterna", brukar som svar på ett sådant påstående lyfta fram en lidande omgivning. En berättigad fråga i det sammanhanget då kan vara huruvida det lidandet beror på drogerna (och vad drogerna gör med brukarens beteende) eller om det beror på skamkänslor och oro som hänger samman med stigmatiseringen av narkotika i samhället och den utsatta situation narkomaner tvingas leva i. (källa)