Grästorva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet grästorva

1. Sagorna berättar, att "ganga undir jarðarmen" förekom i Norge och på Island. Det tillgick vanligen så, att man lossade en enda lång grästorva från marken på så sätt, att dess långsidor uppskars, under det att ändarna fortfarande fick sitta fast, under torvan sattes därpå ett mála-spiót, så att torvan därigenom lyftes så högt, att en man kunde i stående ställning med sin hand nå spjutnageln. Enligt ett annat tillvägagångssätt uppskar man för ändamålet tre grästorvor och upplyfte dem med hjälp av spjutet till viss höjd. Den anklagade skulle i vart och ett av fallen gå under grästorvorna, utan att dessa föll ner. - Kittelfångsten eller kittelprovet, varvid ett föremål med blotta handen skulle upphämtas ur en kittel med kokande vatten, omtalas i Äldre Eddan, "Guðrúnarkviða" III, enligt vilken den danske konungen Atles gemål Gudrun skall ha underkastat sig detta prov. Man har emellertid på goda grunder ansett händelsen, som inte är omnämnd i Völsungasagan, ohistorisk och sången av yngre datum än övriga eddakväden. Även hos de hedniska sydgermanerna var prövningar sannolikt i bruk, fast detta kan inte bevisas. Med kristendomens införande fick gudsdomen i hög grad ökad användning, huvudsakligen genom prästernas inflytande. Proven utfördes i kyrkorna under prästernas ledning, och ordalföremålen invigdes högtidligen enligt särskilda liturgiformulär, av vilka åtskilliga ännu finns i behåll. I motsats till vad som hittills antagits, förefaller det klarlagt att samtliga prov kunde utföras genom ställföreträdare. (källa)
2. Det ska också ha förekommit, vilket är ett inslag i många samtida sagor, att fostbrödralag slöts mellan två kämpar som slagits utan att någon lyckades besegra den andre. Detta skedde genom en speciell ceremoni där man först grävde upp en grästova, lät sidorna på den sitta kvar i marken, och lyfte upp den i mitten med ett spjut. Därefter skulle de blivande fostbröderna tillfoga sig ett sår under grästorvan, och låta sitt blod beblandas nere i mullen eller i en skål. Efter att på så vis ha "blandat blod" föll man på knä och svor en ed om att vardera av fostbröderna skulle hämnas den andre ifall denne blev utsatt för något, på samma sätt som sin egen bror, och kallade därefter alla gudar till vittne. (källa)
3. Jurta (plural: jurtor) är ett slags tält som uppförs för att användas som bostad av flera nomadfolk i Sibirien, i synnerhet tunguser och jakuter, samt även förekommer på Kamtjatka, i Mongoliet och i Turkestan. En jurta är oftast kägelformig, med resning av smala bjälkar, utanpå stundom belagd med lera och grästorvor. På en fristående äril i jurtans mitt brinner en ständigt underhållen eld. Kring väggarna löper bänkar som också används som sovplatser. Ovanför dessa hängs husgeråd och vapen upp. Även på vintern kan man bo i jurtorna, man brukar lägga på stora filtdukar runt om. (källa)
4. Tångvallar är en typ av vall som omgärdar odlade marker. Dessa förekommer i Sverige på Falsterbonäset i Skåne och i Danmark på Ulvshale på Møn, där de användes istället för gärdsgårdar, på grund av bristen på sten och trä. Den sten och trä som fanns fick man prioritera för att bygga hus och använda som bränsle. Tångvallarna byggdes genom att flera lager torkad grästång lades på varandra, och täcktes med grästorvor för att tången inte skulle blåsa bort. Man förbättrade sedan jorden genom att använda blåstång som drivit i land vid stränderna. Denna användes inte för att bygga upp tångvallarna då den ruttnade med tiden. Det tog omkring sju till tio år att bygga upp en fullständig tångvall på grund av uppbyggnaden i flera lager. (källa)
5. En spade är ett redskap som använts av människan sedan lång tid. Spaden används vid grävning, plantering, anläggning med mera. Spaden är med spets och har skarpa kanter för att kunna skära ned i grästorv eller fastare jord. En vikt kant upptill att trampa på ökar kraften. Bredden på spadbladet bestämmer vad för schakt som skall grävas. Eller om man skall vända grästorvor till ett nytt trädgårdsland. Spaden med bågformad spets, används till att vända, redan öppen jord, till bestämt djup. (källa)