Grävningsarbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet grävningsarbete

1. Vattenfrågor (till exempel fyllnads- och grävningsarbete, vattenreglering, fiskodlingar, reningsverk, dricksvatten, badstränder). (källa)
2. Grannelagsrätt är en sammanfattning av de rättsregler som rör förhållandet mellan ägare eller innehavare av samma eller angränsande fastigheter. En fastighetsägare är för sina grannars skull till viss del begränsad i sitt förfogande över fastigheten. Det gäller bland annat allmänt hänsynstagande, skyldighet att låta en granne ta bort en gren som hänger över ägogränsen, skyldighet att förekomma skada vid grävningsarbeten, och skyldighet att ge tillträde till fastigheten vid byggnadsarbeten med mera. (källa)
3. Gravfältet på Vivallen upptäcktes sommaren 1909 av Hans Berg, som var bosatt på den tidigare fäboden. I samband med grävningsarbeten utanför boningshuset hittade han fyra kranier, några ben och fyra föremål. Kranierna skickades in till Statens historiska museum av handlaren Erik Fundin, grundare av Härjedalens fornminnesförening. När grävningarna fortsattes sommaren därpå hittades ytterligare skelett. Erik Fundin förmådde innehavaren att ställa in arbetena och stod därefter i fortlöpande kontakt med Riksantikvarien för att försöka få till stånd en sakkunnig utgrävning. (källa)
4. Resterna efter klostret försvann med tiden allt djupare under marken och doldes under vegetation. I början av 1800-talet visste ingen längre med säkerhet var klostret hade legat. 1840 stötte man vid grävningsarbeten av en ren tillfällighet på ett stenvalv. Man hade hittat Vårfruberga klosterruin. Under de påföljande åren företogs en omfattande utgrävning under ledning av dåvarande riksantikvarien Bror Emil Hildebrand. När ruinen slutligen var frilagd visade det sig att den sträckte sig med valvslagna rum ända in under Kungsbergs gårds mangårdsbyggnad. De nyttjades då som jordkällare. Sedan dess har ruinerna restaurerats ett flertal gånger. Den tidigare klosterkyrkan används ibland i samband med friluftsgudstjänster. (källa)
5. Ingången till kyrkan låg på kyrkans sydligaste vägg nära västra gaveln. Kyrkans långhus var 12x8 meter, men något avsmalnande åt väster. Långhusets skalmurar är av råhuggen sandsten och ovanpå en skråkantad sockel (snedhuggen). Rester finns kvar efter ett kalkstensgolv. Grunden efter ett sidoaltare finns i det sydöstra hörnet. Triumfbågens öppning mellan långhus och kor är två meter. Koret har varit rakslutet i fint utmejslade jämna, låga skift av sandsten. På denna en lika finhuggen, skråkantad sockel i litet format av sandsten. Av denna är bevarad 61 cm längs södra väggen och 3,5 meter på korets norra vägg. Underst en grund av gråsten i skalmursteknik. Det inre skalet enklare av råhuggen kvadersten i större format samt stora gråstensblock. Invändigt har koret haft putsade väggar och rester av kalkstensgolvet finns kvar på insidan av murarna. Korets östra vägg är påbyggd med nuvarande kyrkas östvägg. Norra korväggen och långhusväggen sammanfaller med den nuvarande kyrkväggen. Koret har varit stort för sin tid och ligger ej i förband med långhuset. Murarna till långhus och kor finns idag bevarade till ca 1 meters höjd . Vid grävningsarbeten norr om kyrkan 1960 påträffade man en rundbågig fönsteromfattning som hör till den ursprungliga kyrkan. Denna daterar kyrkan till Romansk tid. De jämna låga skiften av sandsten och den skråkantade sockeln är jämförbara med de äldsta kyrkorna av denna typ i bygden, nämligen Häggesleds numera raserade kyrka och Skalunda, som Ernst Fischer daterar till slutet av 1000-talet . Från kyrkans äldsta tid finns en dopfunt i sandsten bevarad. Själva foten saknas dock. Den återstående cuppan är närmast cylindrisk, upptill konkav insvängning med skrånande nederparti. Centralt uttömningshål. På cuppans liv finns en enda reliefframställning, föreställande spejarna som återvända från Kanaans land, bärande en druvklase mellan sig på en stång (4 Mos. 13:24). Motivet är alldeles unikt för Västsverige. Upptill är cuppan försedd med repstav. Form och motiv ger dopfunten viss särställning bland Skaraborgsfuntarna och dess enkla motiv för tankarna till Danmark . Kyrkan var från början utrustad med ett mycket simpelt kors som någon gång under 1200-talet byttes till ett större och mer utsmyckat. (källa)