Grafikblad Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder grafikblad, varianter, uttal och böjningar av grafikblad

Grafikblad synonym, annat ord för grafikblad, vad betyder grafikblad, förklaring, uttal och böjningar av grafikblad.

Vad betyder och hur uttalas grafikblad

Grafikblad uttalas graf|ik|blad och är ett substantiv.

Ordformer av grafikblad

Singular

grafikblad
obestämd grundform
grafikblads
obestämd genitiv
grafikbladet
bestämd grundform
grafikbladets
bestämd genitiv

Plural

grafikblad
obestämd grundform
grafikblads
obestämd genitiv
grafikbladen
bestämd grundform
grafikbladens
bestämd genitiv

Grafikblad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet grafikblad

  1. Han var son till trädgårdsmästaren Nils Himberg och Catharina Lind. Himberg studerade vid Konstakademien där han tilldelades tredje medaljen 1805. Han anlitades efter sina studier som illustratör där han utförde sina arbeten i punktgravyr, akvatint eller i form av kopparstick. Av någon okänd anledning ställdes han 1846 under förmyndarskap. Bland hans arbeten märks tre blad till Nils Gustaf Wermings  Kartor öfver svenska städer och en karta över USA för Axel Leonhard Klinckowströms Atlas til bref om de Förente Stater. Han utförde dessutom ett stort antal porträtt och grafikblad efter andra konstnärers målningar. Himberg är representerad vid Nationalmuseum, Stockholm. (källa)
  2. Han var son till musikern Samuel Johannes Rosenbaum och Laura Margrethe Lassen och från 1874 gift med skådespelaren Bernhardine Marie Christence Kruse. Rosenbaum utbildade sig först till litograf hos Isaac Wilhelm Tegner och Adolph Kittendorff i Köpenhamn samtidigt som han deltog i undervisningen vid Köpenhamns tekniska skola därefter studerade han vid Det Kongelige Danske Kunstakademi 1864-1868. Efter studierna var han verksam i Köpenhamn som litograf och tilldelades ett stipendium som medförde att han kunde vistas utomlands och bedriva självstudier hela 1892. I hans produktion märks några original grafikblad som utgavs av Danska Redeerforeningen. Han medverkade ett flertal gånger i utställningarna på Charlottenborg i Köpenhamn och i utställningar i Stockholm och München. Han har som litograf reproducerat ett flertal av Kristian Zahrtmann och Jens Ferdinand Willumsens verk. Hans konst består av framför allt porträtt utförda i olja, teckning, litografi eller etsningar. (källa)
  3. Han var son till konsthistorikern Sven Magnus Hjalmar Rosén och Sigrid Celeste Bihldorff och från gift 1948–1957 med Gunborg Elsa Margareta Ahlin. Rosén växte delvis upp i Skåne och Bohuslän men i samband med familjens flytt till Stockholm 1920 kom han att avsluta sin skolgång där. Han största intresse under skoltiden var biologi och under en botaniseringsresa till Öland 1926 kom han i kontakt med måleriet första gången. Han sökte in till Konsthögskolan 1928 men hänvisades att först studera vid någon förberedande skola. Han valde då Edward Berggrens och Gottfrid Larssons Konstskola i Stockholm där han studerade fram till hösten 1929 då han slutligen antogs som elev till Konsthögskolan. Han kom redan under sin studietid att tjänstgöra som lärarassistent vid skolans grafiska avdelning. Efter examen från skolan 1935 tilldelades han statens resestipendium som medförde att han kunde tillbringa ett år i Frankrike och resa till Nederländerna, Tyskland, Belgien, Italien och Grekland. Under denna tid målade han ett antal landskapsbilder från Normandie, Korfu och Aten i en realistisk stil. Efter hemkomsten till Sverige debuterade han med en separatutställning på Galerie Moderne i Stockholm 1938 där han visade upp ett antal oljemålningar. Tillsammans med Sven Sahlsten och Göran Folcker ställde han ut på Konstsalong Rålambshof 1944 och tillsammans med Clarence Blum på Lorensbergs konstsalong 1944 samt tillsammans med Louis Bastin i Ljungby 1947. Han medverkade ett flertal gånger i Nationalmuseums utställning Unga tecknare på 1930- och 1940-talen samt samlingsutställningar arrangerade av Sveriges allmänna konstförening, Örebro läns konstförening, Svenska konstnärernas förening och Riksförbundet för bildande konst. Han medverkade som grafiker i Föreningen för grafisk konsts grafikmappar ett flertal gånger från 1936 och flera av hans grafikblad har utgivits av Grafiska sällskapet och Folkets i bilds konstklubb. Han medverkade även i internationella grafikutställningar i bland annat Köpenhamn, Paris, London, Helsingfors, Moskva och Rom. Som bokillustratör illustrerade han Gösta Wiréns Ännu porlar bäcken, Anna Edlund-Hanssons Vi på Hamre och Ragnar Jändels Dikter. Som konstskriftställare har han författat uppsatser om Sven Sahlsten, Harry Harryan och Emil Johanson-Thor. Han medverkade 1936 i tävlingen om en utsmyckning för Göteborgs konserthus som senare inköptes av konserthuset. Han anställdes 1948 som speciallärare i grafik vid Konstfackskolan i Stockholm och har även varit kursledare i grafik vid olika sammankomster. Han har varit ordförande för Grafiska sällskapet, sekreterare i Konstnärsklubben i Stockholm, styrelsemedlem i Konstnärernas riksorganisation KRO och ordförande i konstnärsgruppen De unga. Hans konst består av porträtt, figurer, landskap ofta med motiv från Roslagen och vintermotiv. Rosén finns representerad vid Nationalmuseum, Moderna museet, prins Eugens Waldemarsudde, Gustav VI Adolfs samling, Stockholms stadsmuseum, Norrköpings konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Västerås konstförenings konstgalleri och Institut Tessin i Paris. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.