Grammatika Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet grammatika

1. Pohjanen är mycket engagerad i meänkieli (tornedalsfinska) och har skrivit flera romaner, teaterpjäser och dikter på meänkieli samt översatt bland annat delar av Bibeln till det språket. Han har tagit initiativet till och grundat Meän akateemi – Academia Tornedaliensis. Tillsammans med Matti Kenttä har han skrivit en grammatika för språket, Meänkielen Kramatiikki, och tillsammans med språkvetaren Eeva Muli har han utarbetat den första grammatikan på svenska för meänkieli. Pohjanen är också fader till begreppet Meänmaa. Han har också som ordförande för Meänmaan-Tinkerit den 15 juli 2007 hissat Meänmaan flaku. Bengt Pohjanen har, i samband med Smugglaroperan, tagit initiativet till bildandet av den första gränsöverskridande teatern, Meänmaan Teatteri, vars aktörer och medlemmar rekryteras från båda sidor om gränsen. 2009 tog han initiativet till den första och enda helt meänkielispråkiga tidskriften Meänmaa som utkommer med fyra nummer per år. (källa)
2. Adjektiven har i svenskan tre huvudfunktioner, där de båda vanligaste är bestämningar till substantiv, antingen som 1) attribut till huvudordet i nominalfras eller som 2) predikativ till nominalfras. I dessa båda funktioner kongruensböjs adjektiven, i första fallet efter huvudordet i obestämda nominalfraser, i det andra fallet efter hela nominalfrasen. Adjektiven kan också med neutrumsuffixet -t användas som 3) adverbial, det vill säga som bestämning till verb. I vissa grammatikor klassificeras då adjektivet som ett adverb. (källa)
3. Synonymen planspråk används ibland när man hänvisar till internationella hjälpspråk och av personer som motsätter sig den vanligare termen artificiellt språk. Vissa kritiker av esperanto hävdar att det är onaturligt att kommunicera på ett planerat sätt. Utanför esperantokretsar hänvisar termen språkplanering till preskriptiva metoder tagna gentemot ett naturligt språk. Vad detta beträffar, skulle även naturliga språk kunna vara draget gentemot en viss mängd konstgjordhet, och i fallet med grammatikor med artificiellt införda regelbundenheter är linjen svår att dra. (källa)
4. En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantiviskt som ett personligt definit pronomen och adjektiviskt som ett demonstrativt pronomen). Ordet som har traditionellt setts som ett relativt pronomen, men hanteras i Svenska Akademiens språklära som en subjunktion. (källa)
5. Suffix används också för att fungera som kasus eller postpositioner. Traditionella grammatikor försökte gruppera de olika suffixen i 8 kasus som motsvarar de kasus som används i sanskrit. Dessa var. (källa)
6. I svenskan är det relativt lätt att formmässigt avgränsa verben mot andra ordklasser, eftersom de böjs på ett speciellt sätt (se nedan). Även betydelsemässigt skiljer de sig från övriga ordklasser, eftersom de uttrycker händelser eller processer. Det råder däremot delade meningar om hur de infinita verbformerna presens particip och perfekt particip ska klassificeras, det vill säga ord som är avledningar av verb med ändelser som till exempel -ande ("vrålande") eller -d ("omtalad"). Vissa grammatikor placerar participen i en egen ordklass, medan andra klassificerar dem som adjektiv. (källa)
7. I australiska språk fordras ingen markering av flertal, men grammemet plural finns ändå i substantiv, och används när man vill betona att där finns flera av något. Grammemet singular betecknar ett ospecificerat antal, men kallas ändå konventionellt "singular" i australiska grammatikor. Australiska pronomina har grammemen singular, dual och plural. (källa)
8. Rötterna till dagens nordsamiska skriftspråk går tillbaka till Rasmus Rask, som efter diskussioner med Nils Vibe Stockfleth 1832 gav ut Ræsonneret lappisk sproglære efter den sprogart, som bruges af fjældlapperne i Porsangerfjorden i Finmarken. En omarbejdelse af Prof. Knud Leems Lappiske grammatica. Rask baserade ortografin på principen ett ljud - en bokstav. Alla nordsamiska skriftsystem bygger på Rasks system, till skillnad från lulesamiska och sydsamiska, som i högre grad baseras på svenska och norska skriftkonventioner. Arvet efter Rask visar sig i bruket av diakritiska tecken på konsonanterna, de nordsamiska bokstäverna č, đ, ŋ, š, ŧ, ž var f.ö. ett problem i datasammanhang till dess Unicode infördes. Såväl Stockfleth som senare J.A. Friis publicerade samiska grammatikor och ordböcker. (källa)