Granitblock Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet granitblock

1. Djosers trappstegspyramid är 62,5 meter hög uppdelat på sex avsatser. Kanterna på ytterväggarna lutar 18 till 20 grader inåt. Gravkammaren finns under pyramiden på botten av ett 28 meter djupt schakt uppmurat av stora granitblock. Gravkammaren är av granit och ingången är ett runt hål på ovansidan som spärras av ett mycket tungt granitblock. Runt om gravkammaren löper ett system med underjordiska gallerier som var lagringsplats för de stora mängder varor som följde Djoser i döden. På gravschaktets östra sida förgrenar sig ytterligare ett system av gallerigångar som formar ett fyrkantigt galleri runt ett klippmassiv. Väggarna i gallerigångarna var dekorerade med blågrönt kakel i fajans. (källa)
2. "I kontraktet står att Ericsson och Kjellström skall hugga lejonen i granit, att fogar skall cementeras eller stenkittas i samma färg som graniten samt att det skall anbringas så kallade laxningar eller stenlås för största styrka mellan granitblocken. För att kunna fästa skulpturerna på Riksbanksbyggnadens tak skall kramlor och fästen göras i skulpturen.". (källa)
3. Under 1920- och 1930-talet började granitblock för grundläggning ersättas av betonghålsten eller gjutna kantbalkar av betong. Senare under 1950-talet kom de att även att uppföras av ytongblock som murades på en gjuten sockel till önskad höjd, dessa försågs med puts på utsidan. Under 1960-talet började grunder muras av lecablock som även de lades på en gjuten sockel och putsades på utsidan. På 1970-talet tillkom även betongbalken att bli en av metoderna för byggandet av krypgrundens mur. (källa)
4. I Sverige har lösa stenar, företrädesvis av granit, sedan stenåldern använts i stensträngar, kallmurar, gravhögar, gånggrifter, domarringar, skeppssättningar och som runstenar. Nästan alla runstenar är naturliga granitblock. Huggen sten och stenbrott verkar däremot inte ha förekommit på Sveriges fastland före 1000-talet, med undantag av bildstenar på Gotland. Från 1000-talet finns hällkistor i huggen kalksten. (källa)
5. Byggnaden har en stomme av stora granitblock och består av ett rektangulärt långhus med korabsid i öster och kyrktorn i väster. Korsarmar sträcker sig ut från långhusets norra och södra sidor. Taken är belagda med svartmålad skivplåt som har förskjutna hakskarvar. Tornet har en åttakantig tornhuv som kröns med vindflöjel, kula och smidesdekoration. Kyrkan har totalt fem ingångar. En ingång finns i väster och går via tornets bottenvåning. Ytterligare en ingång finns på långhusets nordsida och är sedan 1960 kyrkans huvudingång. (källa)
6. Inne i kyrkorummet med dess grå betongväggar finns på östra väggen fyra bronsreliefer av skulptören Martin Holmgren som föreställer "Herdarnas syn i julnatten", "Maria med Jesusbarnet", "Varför sörjen I?" och "Jesu uppståndelse". Dessa reliefer flankeras av två skimrande glasmålningar. Alla glasmålningarna i kyrkan är utförda av konstnären Folke Heybroek. Av korfönstren framställer det vänstra "Jag är A och O" och det högra "Ordets förkunnelse genom Anden". Fönstret vid piscinan har den kända fisksymbolen, och de två fönstren i orgelkoret vill åskådliggöra det livgivande regnet. Den tolv meter långa bildsviten längs den norra väggen beskriver ett antal bibliska motiv sammanhållna av ett blått band som symboliserar floden Jordan, med en rörelse fram mot altaret. Innanför de höga västfönstren finns två dekorativa konstsmiden med växtmotiv av konstnären Tore Bergh. Predikstolen är uppbyggd av betong och ek, och dopfunten är gjord av ett granitblock med skål av glas. Takkronan vid västra gaveln är utförd av järn och brons, och takkronan över dopfunten i kristall, båda ritade av arkitekten. Textilierna har komponerats av textilkonstnären Alice Lund och Folke Heybroek. Kyrkans orgel är tillverkad av firman Åkerman och Lund. (källa)
7. Stenkvinna (1977), granitblock och betong, Kista Torg i Stockholm. (källa)
8. I samband med jubileumsutställningen 1923 byggdes Bragebacken om åren 1921-1923 efter ritningar av ingenjör Axel Norling, en av svenska skidförbundets mest anlitade backexperter. I denna modernisering ingick också byggandet av två läktare, utformade av granitblock. Ombyggnaden finansierades tack vare den rådande arbetslösheten, då arbetet kunde utföras genom bidrag från Sveriges Statsarbeten till nödhjälpsarbeten. Förbundet behövde endast betala material och transporter. Till sin stil har den fortfarande kvar vissa nationalromantiska drag men man kan också se de klassicistiska influenserna i backens monumentalitet och stilrenhet. (källa)
9. Kvarnholmsbron kompletterades den 15 oktober 1932 med ytterligare en bro ovanför den gamla. Dubbelbron kom att räknas till Sveriges första i sitt slag. Den övre körbanan ledde upp till den nya bostadsbebyggelsen vid Tre kronors väg (dåvarande Övre Kvarnvägen) medan den nedre svarade för förbindelsen med de norra delarna av ön mot Stockholms inlopp. Öns brofäste för den övre vägbanan fick omsorgsfullt kallmurade sidor av granitblock som finns kvar än idag. (källa)