Granngård Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet granngård

1. Efter Schmidts tid bytte gården ägare flera gånger fram till år 1859, då egendomen såldes av överdirektören Johan Erik Hörstadius till den förmögne bonden och riksdagsmannen Lars Magnus Carlsson. Denne såg till att gästgiveriets privilegier för brännvinsförsäljning upphävdes av kommunalnämnden år 1873. Anledningen var bråk och fylleri. Han såg även till att ett förbud utfärdades mot: "kapplöpning å velociped å allmän väg genom församlingen". Velocipeder (cyklar) skrämde bland annat hästarna. Men Lars Magnus Carlsson var inte fullt så strikt som det kan låta. I augusti firades "Lars-dagen", som var årets största tillställning. Gårdens och granngårdarnas folk bjöds till fest och på kvällen var det dans i Tingssalen. (källa)
2. Hornsund (Hornssundh) omnämns i skrift 1354, och en Jöns Rangvaldsson i Hornsund omtalas 1381. Stället utgjorde ett biskopsgods för biskopen i Strängnäs. På 1540-talet drogs Hornsund in till kronan men gavs 1573 som förläning till Lars Västgöte, dåvarande ståthållaren på Nyköpings slott. Utöver Hornsund ingick bland annat granngårdarna Schedewij (Skedevi) och Mälby båda i Flens socken samt Sofielund i Forssa socken. Schedewij fungerade som huvudgård och som Västgötes säteri. Dess historia kom att påverka även Hornsunds. (källa)
3. Josefin Nilsson växte upp på föräldrarnas gård. Hennes far Allan Nilsson, var en lokalt väletablerad revyartist och hon var tidigt med i hans revyer samt deltog i talangtävlingar. Tillsammans med sin äldre syster Marie Nilsson Lind och två flickor i granngårdarna, Annelie Roswall och Birgitta Jakobsson, grundade hon Ainbusk Singers år 1983. Gruppen bytte senare namn till Ainbusk och fick snabbt stora framgångar. Bland annat vann man den nationella tävlingen Talang-84, på Chinateatern år 1984. (källa)
4. I folklig tro i det svenskspråkiga Finland var uppfattningen om barnsängskvinnans orenhet den främsta orsaken till att hon isolerades. Av rädsla och förakt undvek man att umgås med en kvinna som inte blivit kyrktagen. Före kyrktagningen skulle kvinnans kläder tvättas och rökas. Hälsade man på en oren kvinna blev man själv oren, liksom om man tagit emot mat eller dryck som hon tillrett. Den icke kyrktagna kvinnan var i äldre tider helt skyddslös och en mängd olika förbud och påbud begränsade hennes frihet. Utegångsförbudet varierade på olika håll i Finland. Det kunde handla om att kvinnan inte fick gå med i folksamlingar, inte fick gå till granngården eller inte ens gå ut ur kammaren. En kvinna som inte var kyrktagen måste också skydda sig mot övernaturliga väsen som hade makt över henne i detta gränstillstånd. Psalmbok, kniv, tändsticksask och järnföremål gällde som magiska skydd. (källa)
5. I september 1545 begravdes gården Skíðastaðir och hela tunet rasade, varvid 14 människor omkom. Om denna händelse handlar Jón Árnasons berättelse Skíðastaðir. Nästan 200 år senare, den 8 oktober 1720, sopades granngården i söder, Bjarnastaðir, bort av ett skred som tog sex människoliv jämte boskap. Vid detta tillfälle dämdes älven Vatnsdalsá upp av rasmassorna, varvid sjön Flóðið (namnet betyder "Översvämningen") bildades innan älven hade brutit sig ny fåra. Sjön finns fortfarande kvar och utgör nu dalens nordgräns, tidigare var här gräsmark med småsjöar och dammar. (källa)
6. Bostadsbristen var enorm i Stockholm under 1800-talets slut och bostäder behövdes. 1879 upphörde textilmanufaktur och samtliga fabriksbyggnader omändrades till bostäder. I fabrikshuset inreddes exempelvis 14 bostadsrum och fem kök samt en salubod. I gårdshuset fanns 20 bostadsrum, sju kök, en smedja och en tvättstuga. År 1880 bodde totalt 305 personer inom fastigheten, det gick sex personer på varje rum, 18 på varje kök och 37 personer delade sig ett enda avträde. Enligt Elsa Borg, som bedrev sitt räddningshem för "falla kvinnor" i granngården Groens malmgård, var Vintertullen "ett af hufudstadens värsta nästen, och barnen derifrån utgjorde söndagsskolelärarens största förskräckelse". Efter förvärvet genom Stockholms stad 1881 hade hon sjukhem i huvudbyggnaden och höll andakt i husets paradvåning. (källa)
7. Det är vinter över den skånska slättkusten. Bonden som vaknat stiger upp och går över till granngården. Den syn som möter honom är fruktansvärd. Hans granne Johannes Lövgren ligger på golvet med krossat ansikte. Hans hustru Maria sitter vid en stol med en strypsnara runt halsen och nattlinnet nersölat av blod. Innan hon dör på sjukhuset, hinner hon säga ett ord som snart läcker ut i medierna: "Utländsk". (källa)
8. Viad har aldrig varit ett säteri som de flesta andra ställen med en herrgård. Näraliggande exempel är t.ex. Kagghamra och Marieberg. Byn Via var en av de byar byggnader som brändes ner under rysshärjningarna 1719, så även grannbyn Näs lite längre söderut och deras grannbyar österut. 1817 tillhörde Viad kaptenen Johan Gustaf Wattrang (1758-1827) som även innehade granngården i norr Marieberg. (källa)
9. Gårdarna har kvar de lägen de gavs vid Storskiftet, som i Högarp skedde dels 1813, dels 1817. År 1813 delades utmarkerna mellan Stora Högarp, Lilla Högarp och granngården Prästtorp. År 1817 delades Stora Högarp upp i två gårdar med två bönder i varje gård. Senare, vid Laga skiftet 1908, delades Stora Högarps två gårdar upp i fyra gårdar. (källa)
10. Bögs gård är en bondgård, och visningsgård, som ligger i ett historiskt odlingslandskap på Järvafältet i Sollentuna kommun utanför Stockholm. Bögs gård är en av de få gårdar på Järvafältet som fortfarande bedriver aktivt jordbruk. Det finns flera cykel-, rid- och promenadvägar samt en del fornminnen runt Bögs gård. Tillsammans med granngården Väsby gård utgör området ett unikt kulturlandskap som ingår i Järvafältets naturreservat. Vid Bögs gård finns en raststuga som är öppen för allmänheten där man kan värma sig eller äta sin matsäck. (källa)