Vad betyder och hur uttalas granskningsrätt
Granskningsrätt uttalas gransk|nings|rätt.
Ordformer och varianter av granskningsrätt
Singular
- granskningsrätt
- obestämd grundform
- granskningsrätts
- obestämd genitiv
- granskningsrätten
- bestämd grundform
- granskningsrättens
- bestämd genitiv
Granskningsrätt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet granskningsrätt
Af Wetterstedt var även verksam på Riddarhuset och skall 1812 ha genomdrivit indragningsmaktens införande. Som hovkansler opponerade han sig mot statsrevisorernas granskningsrätt. Han avled 1837 och slöt då sin grevliga ätt.
Utskottet fick stort inflytande, inte bara när det gällde statens inkomster, utan även på bevillningarna fram till 1742. Utskottets kontrollerande befogenhet bestod sedan 1726 i granskning av rådsprotokollen i utrikes ärenden och kunde genom påpekanden kräva att rådet förklarade sig. Ur denna granskningsrätt framgick den rätt utskottet tog sig att "licentiera" riksråd. Genom praxis tillägnade det sig rätt till statsrevision. Den första mer omfattande statsrevisionen ägde rum vid 1738 års riksdag, efter ansatser 1723 och 1726. I 1742 års instruktion fick utskottet rätt till detta.
