Granskningsuppgift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet granskningsuppgift

1. Det andra brevet,som av Bo Palmgren på sannolika skäl anses vara adresserat till Wilde, är daterat den 2 december 1732. Nehrman omtalar här, att han till adressaten översänder några disputationer som hållits under hans presidium."i antikviteterna", skriver han, har dt året inga disputationer hållits,men han sänder likväl"de Justo Sveonum in Patriam amore, efter auktor haft det uppsåtet att vindicera våra antikviteter"81)Det heter vidare i brevet,att han inom kort skall översända disputationen"de Jure Patronatus"men att han hos rikshistoriografen vill utbe sig "några Bullas Papales härom. Ty i mina samlingar finner jag ingenting särdeles härom av påvarna vara stadgat vidare än det som i allmänhet stadgas i Jure Canonico, och det lilla som i KK balk finnes".Brevskrivaren har uppenbart brevväxlat med en adressat, som varit väl insatt i den statsrättsliga argumenteringen. Både"vindicerandet av våra antikviteter" och det noggranna observerandet av den kanoniska rätten är ju karakteristika för såväl Nehrmans som Wildes forskning. Bo Palmgren konstaterar, att det föreliggande brevet visar,att Nehrman aktivt deltog i insamlandet av material för disputationerna. Palmgren citerar vidare juridiska fakultetens protokoll, "1733 d.5 januari uppvisade studiosus d:nus Eilert Wettring en disputation de jure patronatus vilken decanus(dvs Nehrman)censurerade sedan han igenomläst". Och vidare:"D.14 april blev den i förra decanatet censurerade disputationen,de jure patronatus,försvarad och hållen"82). Går man till det exemplar av Nehrmans skrift "Jurisprudentia civilis", som innehåller hans egna marginalanteckningar (J140)finner man ,att han i sin framställning tagit stor hänsyn till Wildes "Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse(tryckt 1736).Men även Wildes "Historia Pragmatica"har stått på Nehrmans forskarbord.Man kan tillägga,att"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse"från början var ett beställningsarbete avsett att inleda 1734 års lag (det senare tryckt 1736)83) Nehrman har tidigt varit samstämd med de tankegångar, som kommer till uttryck hos Wilde.1729 års "Jurisprudentia civilis" har 1736 nyutgivits med underrubriken "Efter Sveriges rikes år 1734 antagna lag". Några förändringar betingade av den jämförelse med Wildes"Sveriges beskrivna lagars grund art och upprinnelse" som exemplaret J 140 vittnar om, har inte vidtagits. En genomgång av Nehrmans anteckningar i marginalen visar, att den redan 1729 konstaterbara överensstämmelsen mellan Nehrmans och Wildes framställningar har blivit bestående. Man kan utan vidare tala om en juridisk skola i Lund utformad i mycket nära anslutning till Wildes författarskap. Rikshistoriografens arbetsgivare är i sin tur Kanslikollegiet och politiskt hattchefen Carl Gyllenborg, Universitetskansler i Lund. Den senare dominerade dessutom Svea Hovrätt som hade avgörande granskningsuppgifter inför tillkomsten av Sveriges Rikes Lag (1734/1736). (källa)