Grenklyka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet grenklyka

1. grenklykor att trä upp fångad fisk på eller som klädkrokar. (källa)
2. Lappmesen lever främst av ryggradslösa djur men äter även frön, fett och andra animaliska produkter beroende på tillgång och årstid. I häckningsreviret hamstrar den mat i grenspetsar, grenklykor, barrbaser och under barkflagor. Man har inte kunnat påvisa att den föredrar något specifikt mikrohabitat utan födosöker i träd av olika storlek, i olika delar av träd och på olika höjd i träden. Dock födosöker den sällan på marken. Vintertid uppträder den ibland i födosökande blandflockar, så kallade meståg. (källa)
3. Blomsterananas bör placeras på en ljus och solig plats och den tål även direkt sol, men för att undvika brännskador på bladen kan det vara klokt att skydda plantan mot den hetaste sommarsolen. I sin naturliga förekomst är blomsterananas en epifyt, och slår rot i grenklykor och liknande. Näring och vatten tillgodogör den sig ovanifrån genom nedfallande växtdelar som förmultnar samt regnvatten, därför har den ett ganska klent rotsystem. Tratten utgör en vattenreservoar, så dessa växter klarar sig därför med förhållandevis liten jordvolym, men jorden måste vara mycket väl dränerad. Den bör få rikligt med vatten vid varje vattning, men bör få torka upp ordentligt mellan vattningarna. Däremot kan det finnas kvar vatten i själva tratten. Ett tillskott av växtnäring räcker med ett par gånger under växtperioden och inte alls under vintern. (källa)
4. Y-klykan består av en grenklyka, gärna från ett fuktkrävande träslag så som al, gran eller björk. Detta är den traditionellt vanligaste slagrutan vid sökande efter vattenkällor eller ådror. (källa)
5. Sommargyllingen föredrar täta, högstammiga lövskogar av ek och bok, men även tall och fuktig björkskog, helst i anslutning till vatten. Den häckar ofta nära gläntor och skogsbryn i områden med frodig undervegetation. Den är mycket skygg och svår att få syn på nära håll. Sommargyllingen lever av insekter, främst larver och fjärilar som plockas högt uppe i trädkronor men den äter även skalbaggar, bär och mjuka frukter. Dess bo är ett komplicerat bygge av sammanflätade fina grässtrån och rötter tillsammans med mossa, ull och annat mjukare material. Boet har formen av en djup korg eller pung och fästs med bast, ull eller gräs i en grenklyka i ett träd eller en buske. Utvändigt är det beklätt med lavar eller tunn näver. Den lägger vanligtvis 3-5 ägg som ruvas i 14-15 dagar. Ungarna följer sedan sina föräldrar fram till slutet av juli och början av augusti. (källa)
6. Den förekommer i skogsbiotoper, trädgårdar och parker, men även i bergsområden upp till ungefär 1500 meters höjd. På våren markerar hanen sitt häckningsrevir genom ljudlig sång. Det omsorgsfullt byggda redet är tjockt och skålformigt och består av rötter, barkbitar, strån, mossa och lavar. Det fodras invändigt med hår och enstaka fjädrar. Redet byggs oftast på en höjd av två till tio meter, på buskar eller högt i träden i en grenklyka, och väl maskerat med mossa och lav. (källa)
7. Honan sköter nästan hela bobygget, ett arbete som kan ta fem till sex dagar och kräva minst 2.500 resor till boet. Kvistar, gräs, kaveldun, blommor, hästhår och liknande material vävs ihop till en voluminös skål. Ibland tar fågeln material från andra fågelbon, som östlig kungstyrann, gulstrupig vireo, trupialer i släktet Icterus, vandringstrast och gul skogssångare. Boet placeras i en horisontell grenklyka mellan en och 16 meter upp från marken. Honan lägger två till sex blekt blå eller blågrå ägg som ruvas i elva till 13 dagar. (källa)