Groende Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet groende

1. Malt är säd, vanligen korn, som fuktats med vatten och fått gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket får stärkelsen i maltet att omvandlas till maltsocker när maltet läggs i blöt, som vid bryggning. Efter att groendet gått tillräckligt långt avbryts processen genom att grönmalten torkas eller rostas med varm luft. Den färdiga malten kan lagras länge. Malt används i tillverkning av öl och whisky men används även i jul- och påskmust, vissa bröd och till exempel memma. Dess rostningsgrad är en viktig smakfaktor: kraftigare rostning ger ett mörkare öl i och med att sockret karamelliseras. Vid ölbryggning används huvudsakligen ljusa maltsorter som pilsnermalt och pale ale-malt. (källa)
2. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg. (källa)
3. Midvinterblotet var det högtidligaste av de årligen återkommande bloten. Vid midvinterblotet offrade man boskap för att vinna gudarnas gillande och välsignelse över den groende grödan. De viktigaste offerdjuren, vilkas kött kokades och åts vid blotet, var häst, svin, nöt och får. Man ägnade sig åt överdådiga dryckeslag med offeröl. Uppgifter om människooffer förekommer också i tidiga källor. (källa)
4. Från och med befruktningen på våren till dess att teliosporerna bildas på hösten, vilket innefattar större delen av livscykeln, är P. graminis dikaryot. I teliosporerna smälter de två kärnorna i varje cell samman, så att en cellkärna med dubbel, diploid genuppsättning bildas. Därefter sker en meios, så att varje basidiospor som kommer ur basidiet från den groende teliosporen på våren har en haploid cellkärna, dvs med enkel genuppsättning. (källa)
5. Man mäter vegetationsperioders längd på två sätt. Det ena sättet räknar dagarna på året då medeltemperaturen ligger över gränsen vid vilken grödor kommer att gro och fortsätta att växa (jämte autokton växtlighet). Det här måttet varierar mellan olika slags grödor. Exempelvis behöver vete och många andra växter en medeltemperatur på minst 5 °C för att gro. Andra, som majs, har en gräns för groende på 10 °C, ris har en till och med ännu högre gräns, cirka 20 °C. Normalt stiger medeltemperaturer i de tempererade zonerna över gränsen under största delen av vegetationsperioden — som varar från då gränsen nås på våren tills då temperaturer sjunker under den. För växter krävs att medeltemperaturer är ovanför gränsen under största delen av säsongen för att de ska mogna snabbt. Där medeltemperaturer på grund av latitud eller höjd hålls på eller nära gränsen alltigenom säsongen blir växter långsammare mogna och inte fullt så utvecklade som de kommer att bli i mer lämpliga temperaturer. (källa)
6. Det viktigaste symptomet är förnekande vanföreställningar. Det är vanligt att patienter förnekar sin egen existens eller existensen av en eller flera av sina kroppsdelar. Cotards syndrom uppvisar tre olika stadier: (i) Groende stadiet—psykotisk depression och hypokondri infinner sig, (ii) Blommande stadiet—syndromet är fullt utvecklat med förnekande vanföreställningar och en förvrängd verklighetsuppfattning, och (iii) Kroniska stadiet—fortsatt allvarliga vanföreställningar tillsammans med kroniskt hämmad affekt och motorik. (källa)
7. Sporerna bildas 4 och 4 i varje modercell och ligger ordnade tetraedriskt. De frigörs genom upplösning av modercellens väggar. Deras innehåll är protoplasma med stärkelse och olja som reservnäring. Sporväggen består av en brun eller gulaktig ytterhinna (exosporium), som stöts bort vid groningen, och en färglös innerhinna (endosporium), som växer ut och genom celldelning bildar förgrodden. Från en liten förgrodd (protonema, protallium), som utvecklas ur den groende sporen och hos bladmossorna liknar en grenig algtråd med snett ställda tvärväggar och kloroplaster i den åt ljuset vända sidan. Hos vitmossorna (Sphagnum) är förgrodden bladlik om den utvecklas på jord, men trådlik, om den växer i vatten. (källa)
8. Under sina första år vid makten var Stroessner relativt populär eftersom hans styre hade skapat stabilitet i landet och gjort slut på en nästan hundra år lång period av politiskt kaos. Men med åren blev hans styre allt mer korrumperat och auktoritärt och missnöjet mot hans regim växte successivt. I takt med demokratiseringen av Argentina under 1980-talet växte sig oppositionen mot regimen allt starkare. Trots att hans metoder för att tysta kritiken blev allt mer brutala fick han allt svårare att ignorera det groende missnöjet i landet. I ett försök att blidka oppositionen hävde den allt mer pressade Stroessner 1987 det undantagstillstånd som rått i landet sedan hans makttillträde 1954, dock fortsatte han att gå hårt fram mot oppositionen. I presidentvalet 1988 valdes han återigen till president för sjunde gången i ett uppenbart manipulerat val vilket ledde till att flera oppositionella grupper för första gången öppet anklagade Stroessner för valfusk. (källa)