Grundbelopp synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas grundbelopp

Grundbelopp uttalas grund|be|lopp.

Ordformer och varianter av grundbelopp

Grundbelopp är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet grundbelopp

År 1917 tillsattes en utredning om införande av en "postcheckrörelse". Detta för att tillgodose samhällets behov av effektivare betalningsförmedling genom kontantlösa betalningar genom girering, efter mönster från kontinenten. Utredningen tillstyrkte enhälligt idén i sitt betänkande 1919. Riksdagen biföll förslaget 1924 och på nyåret 1925 startade Postgirot som en del av Postsparbanken. Den som önskade ett konto fick förutom en skriftlig ansökan även betala in ett grundbelopp som alltid måste finnas innestående på kontot. Idén fick ett snabbt genomslag och redan under det första verksamhetsåret öppnades över 5 000 konton. 1926 startades utlandsrörelsen. 1938 öppnades det 100 000:e postgirokontot. 1954 började hålkortstekniken användas. 1962 togs första datamaskinen, IBM 1410, i drift. 1963 infördes optisk läsning. 1965 öppnades det 500 000:e postgirokontot. 1979 infördes ränta på postgirokonton förörelseidkare. 1981 öppnades det 1 000:e postgirokontot. 1990 fick postgirot rätt att ge företag betalningskredit och fritt sätta räntan på postgirokonton. 1992 kompletterades utbudet med GiroKredit - specialinlåning och mottagarränta. Postgirot deltog samma år i införandet av Eurogiro - ett europeiskt nät för internationell betalningsförmedling.

Sedan 1 juli 2011 bestäms skolpengen enligt den nya Skollagen (2010:800) som beslutades i augusti 2010. Systemet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. För att få skolpeng från barnens hemkommun för någon sådan verksamhet måste en friskola vara godkänd av Skolinspektionen. Skolpengen utgörs av ett grundbelopp för varje elev och ett tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av särskilt stöd. Utrikes härkomst är ett viktigt sådant skäl tilläggsbelopp. Skolpengen ska inte bara täcka undervisningen, utan även utgifter som elevhälsa och måltider. Det är varje kommun som beslutar hur stora beloppen ska vara. Statistiska centralbyrån samlar i efterhand statistik om beloppen.

Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) gavs i Sverige åren 1974-1997 till arbetslösa personer som ej var medlemmar i någon arbetslöshetskassa och inte var berättigade till Arbetslöshetskassa (a-kassa), exempelvis ungdomar och personer som varit långtidsarbetslösa och var utförsäkrade ur a-kassan. KAS ersattes av en allmän grundförsäkring i den nya arbetslöshetsförsäkring i Sverige som infördes 1998, och ger ett grundbelopp, men kräver att personen har blivit arbetslös efter att ha arbetat.