Grundbetydelse Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder grundbetydelse, varianter, uttal och böjningar av grundbetydelse

Grundbetydelse synonym, annat ord för grundbetydelse, vad betyder grundbetydelse, förklaring, uttal och böjningar av grundbetydelse.

Vad betyder och hur uttalas grundbetydelse

Grundbetydelse uttalas grund|be|tyd|else och är ett substantiv.

Ordformer av grundbetydelse

Singular

grundbetydelse
obestämd grundform
grundbetydelses
obestämd genitiv
grundbetydelsen
bestämd grundform
grundbetydelsens
bestämd genitiv

Plural

grundbetydelser
obestämd grundform
grundbetydelsers
obestämd genitiv
grundbetydelserna
bestämd grundform
grundbetydelsernas
bestämd genitiv

Grundbetydelse är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet grundbetydelse

  1. Noggrannare uttryckt är ett lexem den minsta betydelseenheten inom ett språks semantiska system. Lexerna av lexemet ʙɪʟ ovan har alla samma semantiska grundbetydelse, men detaljer varierar, som skillnaden mellan ental och flertal (en bil – bilar). Begreppet lexem myntades därför att begreppet ord är mångtydigt, och lingvister ville ha en term för den minsta icke reducerbara betydelseenheten. (källa)
  2. Som alla semitiska språk använder akkadiskan den så kallade rotböjningen. Ett ords "rot", som innehåller dess grundbetydelse, består i regel av tre konsonanter, de så kallade radikalerna. Radikalerna eller rotkonsonanterna återges i transkriptionen ibland med stora bokstäver, till exempel PRS (avgöra, avskilja). Mellan och omkring dessa rotkonsonanter sätts i akkadiskan olika infix, prefix och suffix, som har grammatiska och ordbildande funktioner. Konsonant-vokal-mönstret som blir följden differentierar rotens grundbetydelse. Den mellersta rotkonsonanten (radikalen) kan vara enkel eller dubbel (förlängd). Denna skillnad är också betydelseskiljande. Exempel på detta finns i avsnittet "verbmorfologi". (källa)
  3. Ordet dilettant, efter italienskans dilettante, syftar i modern svenska oftast på en amatör i betydelsen "någon som sysslar med något utan nödvändig sakkunskap", motsvarande "nybörjare" eller "klåpare". Denna värderande betydelse av begreppet amatör finns också i svenska språket, som en sidobetydelse till grundbetydelsen om någon som verkar utan (ekonomisk) ersättning och/eller yrkesstatus. (källa)
  4. Begreppet används mångtydigt, även av Kuhn själv. Margaret Masterman menade sig vid en analys av Kuhns verk De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 ha kunnat fastställa inte mindre än 21 olika betydelser i vilka Kuhn använt ordet paradigm. Dock fastställde Kuhn senare, i artikeln Second thoughts on paradigms i skriften Essential tension (1977), två grundbetydelser av paradigm - den smala betydelsen och den breda betydelsen. Enligt den smala betydelsen är ett paradigm de gemensamma övningar som studenter måste genomgå i sin utbildning för att till exempel bli doktor i ett ämne. Enligt den breda betydelsen är ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin räknar som fakta. Kuhn menade att det är den smala betydelsen som är den viktigaste, men ordet paradigm betecknar idag oftast den breda betydelsen. (källa)
  5. Ändelserna för sekundära kasus bildas från ett sekundärt kasussuffix (ofta betecknat som "infix") och en av de primära ändelserna /-e/, /-ar/ och /-um/. Här står /-e/ för lokativ (svarar på frågan "var?"), /-ar/ för terminativ (svarar på frågan "vart?") och /-um/ för ablativ-separativ (svarar på frågan "varifrån?"). Infixen och deras grundbetydelser är. (källa)
  6. Hygien är ett begrepp vars grundbetydelse är rengöring av kroppen eller människans omgivning. Vilken nivå av renlighet som kan anses hygienisk beror på sammanhanget. Termen kommer av Hygieia, som var dotter till Asklepios och gudinna över hälsa, renlighet och renhållning i den grekiska mytologin. (källa)
  7. Ordet individ kommer från latinets individuum med betydelsen 'odelbar'. Det har därmed samma grundbetydelse som det grekiska lånordet atom. (källa)
  8. Första dokumenterade förekomst i svenskspråkig text är från 1529. I svenskan tidigare bland annat i formerna skaug, skof, skoff och skugh, från fornsvenska skogher, i avljudsförhållande till skage och rotbesläktat med medeltyska (ge)sche_-n. Ordets grundbetydelse är "något framskjutande eller utskjutande". (källa)
  9. En vattendelare innebär i sin grundbetydelse gränsen mellan två avrinningsområden. I regel är det en långsträckt upphöjning i landskapet som är så hög att inga vattendrag passerar den, utan den delar upp vattenflödet i två eller flera riktningar. Nederbörd som hamnar vid sidan av linjen rinner sedan bort från den, utan att korsa linjen. Vattendelaren skiljer olika vattensystems upptagningsområden för nederbörd. (källa)
  10. Avsked, som i sin grundbetydelse betyder att skiljas frånågot, har när det gäller anställning lite olika betydelsenyanser. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.