Vad betyder och hur uttalas gruppmedlem
Gruppmedlem uttalas grupp|med|lem.
Ordformer och varianter av gruppmedlem
Singular
- gruppmedlem
- obestämd grundform
- gruppmedlems
- obestämd genitiv
- gruppmedlemmen
- bestämd grundform
- gruppmedlemmens
- bestämd genitiv
Plural
- gruppmedlemmar
- obestämd grundform
- gruppmedlemmars
- obestämd genitiv
- gruppmedlemmarna
- bestämd grundform
- gruppmedlemmarnas
- bestämd genitiv
Gruppmedlem är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gruppmedlem
Eftersom grupper består av medlemmar, är de ingående medlemmarna viktiga för gruppens dynamik. Primärt består personligheter av uppsättningar av jag-uppfattningar, känslor och reaktioner. Individer har dessutom olika biografiska betingelser (som ålder, kön, kunskaper, förmågor), olika normer (inställning till gruppens gemensamma mål, yttre och inre lojaliteter, etiskt handlingsmönster), personlighetsdrag, motivation, perceptuell förmåga (om andra gruppmedlemmar, gruppens målsättning, situationen de befinner sig i), och beslutsförmåga (kreativitet, rationalitet, intuition, riskbedömning, förutseende).
Den tillämpade gruppsykologin anses ha uppstått under ett arbete som Kurt Lewin genomförde 1969. I ett försök att utbilda en grupp socialarbetare om rasproblem i USA studerade en grupp forskare hur de olika gruppmedlemmarna betedde sig. Efter möte var en av socialarbetarna ned när forskarna i efterhand diskuterade vad de sett under mötet. Socialarbetaren kände inte igen sig i den beskrivning forskarna gav gruppen och en hätsk diskussion utbröt. Lewin insåg värdet av diskussionen och såg att det finns fler än ett sätt att tolka vad som sker i en grupp, men också att man har olika upplevelser av skeendet i gruppen beroende på om man är deltagare eller observatör.
Till processen för att uppnå konsensus hör en seriös behandling av varje gruppmedlems åsikt, och kollektivets tro på varje medlems rätt att besluta om sina handlingar. I idealfallet strävar de som önskar genomföra ett visst beslut efter att höra åsikter från de som är emot förslaget, eftersom de litar på att den debatt som följer kommer att förbättra det beslut som senare fattas. Det händer sällan att ett konsensusbeslut kan uppnås utan att det är den grupp som är emot förslaget, som fäller avgörandet. Till teorin om konsensusbeslut hör också att beslutsprocessen utförs på ett sådant sätt att så liten skada som möjligt åsamkas de mellanmänskliga relationerna.
Sekundärgrupp – större, och gruppmedlemmarna behöver inte känna varandra (exempelvis inom en fackförening). Gruppen definieras av medlemmarnas gemensamma mål och normer. Den kan också kännetecknas av deras snarlika sociala status (se nedan). Se även referensgrupp.
Individens möjlighet att utveckla en egen definierad roll inom en given kultur varierar starkt mellan olika kulturer. Individens egen personlighet och sociala kompetens och förmåga att hantera sig själv och andra i den givna strukturen styr om det accepteras av övriga gruppmedlemmar. Kulturen ifråga kan vara mer eller mindre öppen för individuell positionering och i en starkt sluten kultur kan också en stark personlighet få sociala problem om den avviker från den givna normen och förväntningarna från övriga samhällsmedlemmar. I ett mer öppet strukturerat samhälle kan å andra sidan en mer skör individ få sociala problem av att inte få sin roll klargjord genom tydligt uttalade förväntningar och krav.
För effektiva arbetslag visar forskning att det är viktigt med en tydlig och klar gemensam målbild, gruppmedlemmarna var klara över arbetsgruppens uppgift, syfte och mål. Också att medlemmarna har ett gemensamt ansvarstagande, de arbetade engagerat, var ömsesidigt stödjande och hade en klar vilja att hjälpas åt. Arbetslagets medlemmar kommunicerade med varandra på ett öppet, ärligt, förtroendefullt och intensivt sätt, man hade förmåga att fråga, lyssna och svara. Man inriktade sig på framtiden och man var förändringsvilliga. Man koncentrerade sig på att få uppgiften gjord och följde hela tiden resultatutfallet av verksamheten. Arbetslaget lyfte de individuella prestationerna över deras normalnivå och man hade få "långbänkar" samt att det var kort tid mellan tanke och handling.
Successivt ökade gruppen sin repertoar med fler egna låtar och fler influenser från annan östeuropeisk folkmusik, vilket manifesterades på första skivan OY (2001). Vid denna tid hade gruppen en stark anknytning till folkmusikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö, där flera av gruppens medlemmar studerade. I takt med att gruppmedlemmarnas kunskaper i östeuropeisk folkmusik fördjupades, så togs fler och fler former av influenser från östeuropeisk musik in, samtidigt som gruppen skrev allt mer av materialet själva. En utveckling som hörs tydligt på skivan Transit (2004), som innehåller en majoritet av egna låtar i ett vitt spektrum av stilarter. Gruppens rockinfluenser hade också blivit tydligare genom att Allvin allt oftare använder en distad elgitarr.
Gruppen bildades 1993, som "Släktingarna". Den första frontpersonen var Johan Fransson. 1997 deltog bandet i TV-programmet Sikta mot stjärnorna där de imiterade pojkbandet Take That med låten Back for Good och bytte då namn till Date. Med sig hade bandet då Henrik Göransons lillebror Andreas, eftersom Take That bestod av fem gruppmedlemmar.
Man strävar efter att uppnå konsensus till en så pass hög grad att gruppmedlemmarna är beredda att åsidosätta realistiska värderingar och när detta sker får personerna ett skevt förhållande till verkligheten. Oviljan att framföra kritik medför att en omedveten censur blir inbyggd i gruppen.
Gruppmedlem på Engelska
- group member, group members