Gruvnäring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gruvnäring

1. Inmuta, en äldre term för att ansöka om rätten att leta efter gruvfyndigheter (exempelvis malm, guld, koppar, silver, o.s.v) hos en myndighet. För inmutaren (d.v.s. personen som fårätten) tillkommer enligt lag rätten att förvärva och bearbeta fynden. Idag ansöker man om "undersökningstillstånd" hos Bergsstaten som är den myndighet som handhar tillstånd för prospektering och gruvnäring. (källa)
2. En spökstad är ett övergivet samhälle. Det är vanligtvis en stad där den ekonomiska basen har kollapsat (eller vattentillförseln har upphört) såsom exempelvis har skett i viss utsträckning i västra USA med dess gruvnäring. (källa)
3. Jordbruk, gruvnäring och turism är delstatens stora inkomstkällor. (källa)
4. Gråberg är inom gruvnäringen benämningen på det berg som inte är malm. Det är följaktligen en ekonomisk term och säger ingenting om bergartens kemiska sammansättning. Metallhalterna i malm är ofta mycket låga, vilket gör att stora mängder malm måste brytas för varje gram koncentrerad metall. När malmen kommer upp från gruvan innehåller den fortfarande stora mängder oönskade mineral. Dessa kallas med ett samlingsnamn för gråberg. (källa)
5. En slashas är en oduglig eller slö person. Ordets ursprung kan inte fastställas, men två olika förklaringar är vanliga. Den ena är att ordet slashas (slas-has) kommer från gruvnäringen och anses syfta på hur gruvarbetare tagit sig ner i branta gångar genom att kasa och hasa på sina träskor. Uttrycket är känt i den betydelsen från bland annat Sala silvergruva. Den andra är att det kommer från det dialektala verbet att slasa, ungefär att slöa, och tyskans Hase, hare. Därmed skulle slashas betyda ungefär slö hare. I gruvorna finns/fanns orter som kallas slas där man häller den brutna malmen neråt i gruvan till den plats där den ska lastas. I slasarna jobbade förr i tiden de äldre och lite tröttare gruvarbetarna (45-årsåldern). De blev retade av de yngre med hårdare arbete och så uppstod ordet slashas. (källa)
6. Med den framväxande gruvnäringen under medeltiden växte bergslagen fram, som gav landskapet en central roll i Sveriges ekonomi. (källa)
7. Den engelska adeln utgjorde en mycket liten och mycket sluten krets. Adelskapets privilegier tillkom endast ättens äldste manlige medlem i primogenitur, dvs som satt i överhuset och hade pärsvärdighet (Lord). Alla övriga i familjen, lordens hustru, hans äldste son och övriga barn var ofrälse. Adelsprivilegierna var också mycket begränsade, säte i överhuset och förmånen att få rannsakas där vid misstanke om brott. Adeln betalade skatt som alla andra. I gengäld var aristokraterna mycket rika, ägde stora delar av Englands jord och gynnades av en arvslagstiftning med förstfödslorätt vilken höll ihop egendomen genom att äldste sonen ärvde allt. Den engelska aristokratin var i högsta grad kommersiellt inriktad. Stora fastighetskomplex i London ägdes av adeln. Man gjorde de även stora kapitalinvesteringar i statsobligationer, Bank of England och i de stora handelskompanierna. Som stora jordägare gav den engelska lagstiftningen dem även kontroll över gruvnäringen. Politiska ämbeten var även viktiga både för inkomsterna och för att skydda sin maktställning. Makten användes bland annat till att ge civila ämbeten inom staten, armén, flottan och kyrkan till yngre söner vilka inte fick ärva. (källa)
8. I det så kallade Höganäs övre, runt stadens andra torg, Gruvtorget, finns rester av gruvnäringen och därtill hörande bebyggelse. Området utmärks av rutnätsplan med en öppen torgplats, kring vilken det forna brukets centrala byggnader är grupperade. Stadsplanen för denna del av Höganäs ritades av den engelske ingenjören Thomas Stawford. Runt torget kan man se flera gamla byggnader, från gruvepoken som disponentbostaden vid norra sidan av torget från 1798 och det före detta Stadshotellet från 1860-talet. Nära torget finns välbevarade byggnader uppförda som gruvarbetarbostäder under 1800-talets första decennier. Bland dessa märks Westerholmska huset, den så kallade "Fyrkanten" och byggnaden som idag inrymmer Höganäs museum. (källa)
9. Bergskollegium var ett centralt ämbetsverk i Sverige som fungerade åren 1637–1857 (fram till 1649 under namnet Generalbergsamtet, även kallat Bergsämbetet) med uppgift att leda och kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen. Bergskollegium var ett uttryck för bergsregale och var kronans ämbetsverk över bergshanteringen i de olika bergslagen. De utfärdade bl.a. privilegiebrev till masugnar, hammarsmedjor och manufakturverk. (källa)