Gräll Synonymer Betyder Uttal

• bjärt
• färggrann
• skrikig

Hur används ordet gräll

1. På grund av att inget trontal hade hållits kunde parlamentet inte fortsätta med några debatter eller omröstningar och kunde därmed inte ta fram någon lag angående förmyndarregeringen. Talet hölls vanligtvis av kungen, men kunde även hållas av s.k. lordkommissionärer, och det krävdes att det dokument som gav dem makten att göra det hade Rikets stora sigill. Sigillet kunde inte sättas på dokumentet utan kungens tillåtelse. Pitt och hans ministrar ignorerade detta och beordrade lordkanslern att fästa sigillet utan denna eftersom det var den handlingen i sig som styrkte lagen. Detta fördömdes av Edmund Burke som en "gräll osanning" en "påtaglig absurditet", och även som en "förfalskning och bedrägeri. (källa)
2. Das är endast känd genom efterlämnade signaturer på sina arbeten. Man har på grund av förekomsten av hans verk och stilen på målningarna försökt att lokalisera honom till Rättviks socken. De flesta av han verk är utförda på 1840-talet. Hans målningar är figurrika och till formatet mycket stora utförda på papper eller väv. Han har utfört målningarna med en kraftfull gräll färgskala i tegel, blått, gult och mossgrönt. Han har tolkat om de bibliska motiven och försett dem med en lokal anknytning. Målningen av bibelns Vingården föreställer en kryddgård med dalkarlar i realistiska arbetsmoment och framställningen av Jesus rider in i Jerusalem visar Sions dotter i en gestalt av en vuxen kvinna. För disponent E. J. Ljungberg målade han på väv motiven Golgatavandringen och Betlehem som monterades upp i Bergalid, målningarna monterades senare ner och finns numera på Dala fornsal i Falun. Das är representerad vid Nordiska museet, Zornmuseet, Dala fornsal och några lokal hembygdsföreningar. (källa)
3. Engebrechtsz. var lärare för Lucas van Leiden och var därigenom föregångare till det egentliga nederländska måleriets grundläggare. Han bevarade bättre än andra från de norra nederländska provinserna under 1400-talet den nationella särprägeln i sina verk: intimiteten, det vardagsmässiga och de intagande landskapen. Renässansen satte dock vissa spår i hans konst, och färggivningen är ljus, nästan gräll. I Leidens museum finns två altarbilder av Engebrechtsz. I Dresden fanns före andra världskriget en rundbild med den helige Antonius frestelse av honom. Nationalmuseum har en korsfästelsescen som räknas till hans skola. (källa)