Gränsintermezzo Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gränsintermezzo

1. Mexikansk–amerikanska kriget eller mexikanska kriget hade sin bakgrund i de expansiva territoriella ambitioner som USA via sitt sändebud Joel R. Poinsett framlade till den mexikanska regeringen redan 1822. Ytterligare en konflikt uppstod mellan Texas och Mexiko på grund av att slavägandet hade avskaffats i landet 1824. Texas frigjorde sig från Mexiko med hjälp av frivilliga från USA och bildade Republiken Texas 1836, bland annat med syftet att behålla rätten att ha slavar. År 1845 blev Texas en del av USA. USA försökte köpa sig land av Mexiko men utan framgång. USA ansåg att Rio Grande skulle utgöra gränsen mellan delstaten Texas och Mexiko medan Mexiko ansåg att gränsen skulle dras vid Rio Nueces. 1846 tog USA ett gränsintermezzo i den omstridda regionen (La Mesilla) som förevändning att förklara krig mot Mexiko. (källa)
2. I Rom rådde politiskt kaos, och snart hade de sammansvurna, som flytt Rom tagit kontroll över de östra provinserna, från Grekland till Syrien. De erhöll finansiellt stöd av Egypten och Kleopatra och fick soldater från Parthien, Roms ärkefiende. I ett gränsintermezzo i dagens Albanien stupade Antonius bror Gajus. Senaten fruktade att den moraliskt försupne och reaktionäre Antonius skulle gripa makten, men sedan Caesars testamente öppnats avslöjades en ny kandidat, Octavianus, diktatorns systerdotters son, som adopterades som Caesars son och erhöll hans hus och större delen av hans pengar. Lepidus fick titeln som pontifex maximus, överstepräst. Antonius tvingade till sig befäl över de två galliska provinserna och legionerna där. Sedan senaten allierat sig med Octavianus lyckades man förklara Antonius en statsfiende, och ett kort inbördeskrig utbröt där Octavianus snart lyckats avancera till befälhavare. Denne bröt oväntat med senaten, som dominerades av Cicero, och slöt tillsammans med Lepidus och Antonius en pakt, senare känd som det andra triumviratet (där det första åsyftat Caesar, Pompejus och Crassus). Då dessa tre, som helt dominerade militären och folkets inflytande, tågat in i Rom bildades, officiellt sanktionerat av senaten en militärjunta mellan Antonius, Octavianus och Lepidus, och hundratals politiska fiender, däribland Cicero, lät proskriberas (persona non grata) och mördades. Samma öde drabbade tusentals andra som inte stödde triumviratets politik. (källa)