Gränszon Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder gränszon, varianter, uttal och böjningar av gränszon

Gränszon synonym, annat ord för gränszon, vad betyder gränszon, förklaring, uttal och böjningar av gränszon.

Vad betyder och hur uttalas gränszon

Gränszon uttalas gräns|zon och är ett substantiv.

Ordformer av gränszon

Singular

gränszon
obestämd grundform
gränszons
obestämd genitiv
gränszonen
bestämd grundform
gränszonens
bestämd genitiv

Plural

gränszoner
obestämd grundform
gränszoners
obestämd genitiv
gränszonerna
bestämd grundform
gränszonernas
bestämd genitiv

Gränszon är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet gränszon

  1. Biologiska norrlandsgränsen eller klimatologiska norrlandsgränsen, Norrlandsgränsen, Limes Norrlandicus, kallas den klimatologiska gränszon som löper över Sverige mellan södra Värmland i väster och Gästrikland i öster och som även utgör en påtaglig vegetationsgräns mellan den högläntare, boreala zonen och relativt artfattiga naturlandskapet mot norr (norrlandsterräng) och det varmare, boreonemorala och artrikare området söderut i landet. Gränszonen anges som sydgräns för vissa nordliga arter och nordgräns för vissa sydliga arter. Termen är formad av Rutger Sernander. Denna gräns skiljer sig dock från den naturgeografiska gränsen, den demografiska gränsen och den kulturhistoriska gränsen, varav den sistnämnda definierats av Dalälven, beskrivet av Ericus Olai på 1460-talet. (källa)
  2. Habré tvingades i exil och hans styrkor befann sig i gränszonerna i Darfur, men han förblev trotsig. Den 31 december tillkännagav han i Dakar att han skulle fortsätta kriga som gerillaledare mot GUNT. (källa)
  3. Medan de flesta andra murmeldjur lever i höglänt terräng är skogsmurmeldjuret främst en låglandsart. Den förekommer framför allt i ekotoner (gränszoner) mellan skog och gräsmarker, som skogsbryn, åkerrenar, vägar och vattendrag. Den förekommer även på ängar, fruktträdgårdar samt i kuperade eller klippiga områden i glesa skogar i anslutning till öppna fält. Arten undviker träsk och andra fuktiga biotoper. (källa)
  4. Arten finns i de Dinariska alperna, framför allt i södra Slovenien och i västligaste Kroatien (Istrien och österut), men också i nordostligaste Italien (den omedelbara gränszonen med Slovenien) och i Bosnien-Hercegovinas karstregioner. (källa)
  5. Kvarterets läge framgår redan på kartor från 1600-talets mitt. På en dansk karta från 1645 syns det i gränszonen mellan Norrmalm och Ladugårdslandet som en spetsig triangel med spetsen åt nordväst. Längs sydvästra sidan flöt Rännilen som förband Träsket med Packaretorgsviken. På den danska kartan syns även två avlånga byggnader (nr 33: Reperbahn) som var en repslagarbana. På Petrus Tillaeus karta från 1733 har kvarteret nummer 9 (Sperlingens backe) och är fortfarande obebyggd. I sydöstra delen syns en antydan till tomtindelning. (källa)
  6. Genom järnvägens tillkomst 1858 tog tillväxten fart. Höör blev också ett centrum för friluftslivet i Skåne genom den natursköna omgivningen som finns i Frostavallen, Orups sanatorium, Ringsjön med mera. Samhället kan sägas ligga i en "skålformad" dal med backiga omgivningar. Höör är även ett centrum för den så kallade risbygden i Skåne, ett slags gränszon mellan skogen i Göinge och slätten i söder. Stor utpendling till Malmö/Lund förekommer, i mindre utsträckning norrut mot Hässleholm/Kristianstad. (källa)
  7. Längs Sveriges kuster varierar ytsaliniteten mycket kraftigt. På västkusten är vattnet salt, vanligen 25 psu eller mer både vid yta och botten. Öresund och de danska Stora Bält och Lilla Bält utgör en komplicerad gränszon, ofta med stor variation vid ytan, 10–20 psu. På lite djupare vatten (under det s k språngskiktet) dock högre än så. Centrala Östersjön har en konstant ytsalinitet på 7 psu, medan djuphålor i söder kan fyllas på med oceanvatten vid speciella vind- och strömförhållanden, s k saltvattenintrång. Att saltvattenintrång i södra Östersjön sker åtminstone vart 5–6:e år är en nödvändighet för torskens fortplantning. I Finska viken och norr om Åland avtar saliniteten ytterligare. Vid Haparanda och Sankt Petersburg är saliniteten bara 2–3 psu. Tillflödet till Östersjön från floder och det regn som faller direkt i havet är större än avdunstningen, därav Östersjöns låga salinitet. (källa)
  8. Väderfront – en gränszon som skiljer två luftmassor med olika densitet. (källa)
  9. Lars Kleen är son till Erland Kleen och Karin Engberg. Han utbildade sig i måleri på Det Kongelige Danske Kunstakademi och på Konsthögskolan i Kraków i Polen. Han övergick tidigt från måleri till skulptur och har framför allt gjort sig känd för sina byggnadskonstruktioner, det vill säga skulpturer i en gränszon mellan arkitektur och maskiner. Han tilldelades Sergelpriset 2010 och Sven-Harrys Konststiftelses stipendium 2011. Kleen finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.