Grässtrå Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder grässtrå, varianter, uttal och böjningar av grässtrå

Grässtrå synonym, annat ord för grässtrå, vad betyder grässtrå, förklaring, uttal och böjningar av grässtrå.

Vad betyder och hur uttalas grässtrå

Grässtrå uttalas gräs|strå och är ett substantiv.

Ordformer av grässtrå

Singular

grässtrå
obestämd grundform
grässtrås
obestämd genitiv
grässtrået
bestämd grundform
grässtråets
bestämd genitiv

Plural

grässtrån
obestämd grundform
grässtråns
obestämd genitiv
grässtråna
bestämd grundform
grässtrånas
bestämd genitiv

Alternativa böjningsformer singular

grässtråt
bestämd grundform
grässtråts
bestämd genitiv

Grässtrå är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet grässtrå

  1. Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver. (källa)
  2. En utveckling av tillverkningsmetoden har gett monofibergräs, som kallas den 4:e generationens konstgräs. Det tillverkas i flera fabriker världen över. Skillnaden mellan splitfiber och monofiber är att monofiber ser ut som verkligt gräs där varje grässtrå är synbart. Spitfiber ser ofta mer artificiellt ut. (källa)
  3. De unga djuren håller till på gräs och buskar, gärna längst ut i toppen av ett långt grässtrå. Därifrån hakar de sig fast vid varmblodiga djur, även människor, som går förbi. När de lyckats hamna på ett lämpligt offer, söker de sig till ett skyddat skrymsle på kroppen, med tunn hud. Fästingars mundelar (snabel) har kraftiga hakar som gör att de kan borra sig in i huden och sedan hålla sig kvar medan de suger blod. Ett svagt bedövande gift sprutas också in. I de flesta fall känner värddjuret inte någon smärta. Fästingen stannar i denna ställning en tid medan den suger sig full med blod, och upptäcks vanligen först när den svällt upp till en iögonenfallande storlek. Efter flera dagar är fästingen fylld av blod motsvarande många gånger sin ursprungliga kroppsvikt. Den släpper då taget och lämnar sin värd. (källa)
  4. Jeeves är alltid mycket diskret och närmast flyter ljudlöst in i ett rum. Han ger sig i regel tillkänna med en låg, försynt hostning – enligt Bertie "ungefär som ett får som har fått ett grässtrå i halsen". Starka känsloyttringar uppvisar Jeeves aldrig, på sin höjd ett höjt ögonbryn, eller en ryckning i mungipan. Jeeves är mycket principfast beträffande vilka klädesplagg eller accessoarer som tillåts vid ett givet tillfälle, och somliga persedlar rekommenderar han total avhållsamhet från. Jeeves skänker Berties rutiga kostym till en trädgårdsdräng, och förmår honom att donera ett bjärt rött toreadorskärp till de förtjänta fattiga. En bländvit mässjacka med förgyllda knappar möter sitt öde i form av ett glödhett strykjärn. Ett par år innan Jeeves kom i Berties tjänst begärde han avsked från Percival Craye, lord Worplesdon, framtida make till Berties faster Agatha, för att denne haft för vana att komma ned till middag iklädd frackbyxor, flanellskjorta och brun kavaj. (källa)
  5. Stjälken har inte tillräcklig stadga för att hålla sig upprätt under belastningen av det utspärrade grenverket och de rikliga blomställningarna. Till sitt växtsätt är jordröken därför en liten lian, för den klättrar: den håller sig under sin tillväxt upprätt genom bladklängen, nämligen bladens och småbladens skaft. Dessa är retliga och slår små bukter kring de föremål, som de kommer i kontakt med, till exempel gräsblad och grässtrån, så att hela örtståndet bildar en hoptrasslad härva. Den rikliga blomningen med små prydliga, bjärt tvåfärgade blommor pågår hela sommaren och in på hösten. (källa)
  6. Lövsångaren bygger oftast sitt bo på marken eller i en tuva, inte sällan i skydd av en nedhängande gren eller på annat sätt väl dolt. Boet är i det närmaste sfäriskt, byggs av grövre grässtrån och mossa, och fodras med fjädrar. Merparten lägger fyra till åtta ägg i början av juni, som honan ruvar i tolv till 14 dygn. Båda föräldrarna tar hand om ungarna som är flygfärdiga efter elva till 15 dygn efter att de kläckts. Lövsångaren lägger ofta två kullar per häckningssäsong. (källa)
  7. Boet brukar ligga lågt och byggs av honan, gärna i stamklykan på en knotig fjällbjörk, intill stammen på en låg och tät unggran eller på en stubbe. Som bomaterial används fina kvistar, gräs, mossa och liknande växtdelar, som "bakas" ihop med lera eller jord i botten. Insidan av själva boskålen brukar fodras med finare grässtrån. De sex till sju äggen är tätt brunfläckade på grågrön botten. I Mellansverige läggs äggen i maj, men andrakullar under juli förekommer ofta. Hanen och honan turas om att ruva i cirka nio till elva dagar och lika länge stannar ungarna i boet. De matas av båda föräldrarna i ytterligare nio till elva dagar. (källa)
  8. De häckar i kolonier i våtmarker, på strandängar och gärna på små öar och holmar, vid öppna kustpartier. Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, exempelvis grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar. Hos de populationer som inte är stannfåglar flyttar ungfåglarna mot övervintringsplatserna innan de adulta fåglarna ruggat färdigt. De adulta fåglarna flyttar sedan iväg under september och början av oktober. (källa)
  9. Sommargyllingen föredrar täta, högstammiga lövskogar av ek och bok, men även tall och fuktig björkskog, helst i anslutning till vatten. Den häckar ofta nära gläntor och skogsbryn i områden med frodig undervegetation. Den är mycket skygg och svår att få syn på nära håll. Sommargyllingen lever av insekter, främst larver och fjärilar som plockas högt uppe i trädkronor men den äter även skalbaggar, bär och mjuka frukter. Dess bo är ett komplicerat bygge av sammanflätade fina grässtrån och rötter tillsammans med mossa, ull och annat mjukare material. Boet har formen av en djup korg eller pung och fästs med bast, ull eller gräs i en grenklyka i ett träd eller en buske. Utvändigt är det beklätt med lavar eller tunn näver. Den lägger vanligtvis 3-5 ägg som ruvas i 14-15 dagar. Ungarna följer sedan sina föräldrar fram till slutet av juli och början av augusti. (källa)
  10. Den trivs i fuktig blandskog, sumpig granskog samt i björkskogar i anslutning till myrar och åar. Häckning påbörjas strax efter ankomsten till häckningsområdena. Boet placeras på marken, ofta vid en tuva eller dolt i en buske vid sumpskogar. Det består av grova växtdelar som fräken, mossa och grässtrån, och fodras med djurhår. Kullen består av 4-5 ägg och ruvas av både hanen och honan i 12-13 dygn. Ungarna stannar cirka 14 dagar i boet innan de blir flygfärdiga. Detta kan, i Skandinavien, ske från mitten av juni. Adulta fåglar äter bland annat frön och säd. Ungarna matas med insekter. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.