Gröda Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gröda

1. En benämning på byte av gröda på ett fält är omläggning. Det traditionella tillvägagångssättet vid omläggning visas i bild 1. Eftersom en hel del kväve finns lagrat i det gamla rotsystemet måste man utföra omläggningen vid lämpligt tillfälle för att undvika kväveförluster (läckage). För höstsådd rekommenderas plöjning i mitten av augusti och för vårsådd sent på hösten eller på våren. (källa)
2. För att få väldigt stor arbetsbredd används idag kombinationer av en frontmonterad slåttermaskin (i främre trepunktslänkaget) och med buren eller bogserad efterföljande slåttermaskin. Att ha en frontmonterad maskin gör att man inte behöver köra över grödan det första varvet på gärdet. (källa)
3. Konstbevattning, alt. irrigation, innebär en artificiell tillförsel av vatten på torra åkrar. Det artificiellt tillförda vattnet gör att grödan kan fortsätta sin transpiration och fotosyntes, vilket i sin tur medför en markant ökad skörd för lantbrukaren. (källa)
4. En förutsättning för att driva hållbart jordbruk är att man ger tillbaka lika mycket växtnäring som går bort med grödan och lakas ut med nederbördsöverskottet. I människans tidiga historia var jordbrukarna nomader, och behövde inte tänka på utarmning, men när man bosatte sig längre tider på samma plats var man tvungna att lära sig om kretsloppet av näring och utnyttjande av växelbruk. Man kan i princip säga att användning av gödsel är en av förutsättningarna för människors möjlighet att bli bofasta. (källa)
5. Vegetationsperiod eller frostfri period är tiden av året då växter växer. Under vegetationsperioden kan växterna fortgående åstadkomma tillväxt i fråga om näring och generativitet, med celldelning och cellsträckning. Det är perioden under året med mest gynnande växtförhållanden för inhemsk växtlighet och odlade grödor. Längden på vegetationsperioden varierar beroende på växt och trakt och minskar i allmänhet med ökat avstånd från ekvatorn. Vegetationsperiod skiftar också efter höjd över havsytan, med tendens hos högre höjder att ha kortare vegetationsperioder. Generellt räknas med att vintervilan avbryts så att tillväxten kan börja då dygns medeltemperatur är högre än 3–5 °C. Den numerär dagar då temperaturer överstiger den här nivån avgör längden på vegetationsperioden. I allmänhet varar ekvatoriala och tropiska regioners vegetationsperiod hela året, samtidigt som den på högre latituder, exempelvis tundran, kan räcka så lite som två månader eller mindre. (källa)
6. Det är svårt att skilja på födoinsamling och jordbruk. De äldsta kvarlämningarna av förädlade grödor kommer från 9000-talet f.Kr. Vete, råg och flera andra viktiga grödor härstammar från Mellanöstern, och odlades i stor skala i Bördiga halvmånen och Nildalen. (källa)
7. Baldersbrå är ett fröogräs som är både höst- och vårgroende. Frönas livslängd i marken är cirka 1-5 år. Arten är allmänt förekommande i hela landet, men den trivs bättre på tyngre jordarter än sandiga. Den förekommer i alla odlade grödor, men odling av vall konkurrerar bra mot baldersbrå. (källa)
8. I Sverige ligger vanligen vallen i två till fyra år innan den bryts och åkern besås med en annan gröda. Beroende på klimat, val av vallväxter, gödsling och mål med odlingen (i huvudsak avvägning mellan kvantitet och kvalitet) kan vallen slås olika antal gånger och i olika växtstadier. Tidig förstaskörd ger högre energihalter och mer smältbart protein per kilo torrsubstans, medan skörden blir större om man väntar längre. (källa)
9. De flesta blomväxter är mer eller mindre beroende av pollinering. Detta gäller också flera av de grödor vi människor använder oss av. Det har uppskattats att ca 30 % av det vi äter är tack vare pollinerande insekter och andra djur. (källa)
10. En hack är en typ av jordbruksredskap som används för att fint sönderdela, hacka, olika grödor för att underlätta ensilering av dem. Det är vanligen grönmassa bestående av olika vallväxter som hackas, men det förekommer att majs och grönfoder också hackas. (källa)