Grönska Synonymer Betyder Uttal

• växtlighet

Hur används ordet grönska

1. "Sommarpsalm", mer känd som "En vänlig grönskas rika dräkt", är en psalm med text av Carl David af Wirsén från 1889. (källa)
2. Förr trodde man att det var ett elektriskt fenomen, men numer anser man att det är en reaktion av optisk karaktär i det mänskliga ögat. Att det beror på kontrasten mellan den orangea färgen mot grönskan omkring den. (källa)
3. Kronan är mjuk och lummig, med klar grönska, blanka blad och hanblommor som luktar starkt och behagligt. (källa)
4. Penningört (Thlaspi arvense) är ett mycket vanligt åker- och trädgårdsogräs, lite mindre vanligt i Skandinaviens nordliga delar. Örten är ettårig och dess vegetation och blomstring är begränsade till sommaren. Örtståndet och i synnerhet skidorna har svag lukt av senap och lök. Denna växt har ljus och glad grönska och under blomningen gulnar bladen och dör bort i ordning nedifrån och uppåt så att plantan på mycket torra ställen blir nästan bladlös när en större mängd skidor är fullväxta. Skidorna är platta på samma sätt som hos lomme, men har rundad omkrets och är dessutom försedda med en tunn, bred kant av grön färg (de sägs ibland felaktigt vara "vingkantade"). Genom denna breda kant fungerar skidorna som blad när de verkliga bladen, som nyss nämnts, vissnar bort i förtid. Fruktsättningen är ofantligt riklig och jämn. På stora och greniga exemplar kan man ofta räkna ett par tusen skidor. Eftersom dessa i medeltal innehåller ungefär 10 frön, är en kvantitet av 20 000 frön från ett större Thlaspi-stånd inte ovanligt. (källa)
5. Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken. Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse. (källa)
6. Ur ett meteorologiskt perspektiv definieras sommaren utifrån förändring i temperatur samt bestämd uppmätt temperatur under viss tid. I Sverige definierar SMHI sommaren som den tid när dygnsmedeltemperaturen har varit över 10 °C i minst fem dygn i sträck. Om det därefter förekommer en kallare period räknas det fortfarande som sommar, dock med bakslag. I genomsnitt efter 15 maj så brukar temperaturen per dag överskrida 10 grader i snitt och det börjar grönska då också i naturen. Enligt SMHI kan sommaren efter 1 augusti officiellt tacka för sig och hösten börjar aldrig före 1 augusti enligt SMHI. Sommaren brukar delas in i fyra perioder: försommar i maj, sommar i juni, högsommar i juli och sensommar i augusti. (källa)
7. "Vattublom" finns belagt 1702 och "vattenblomning" 1785. Man sade helt enkelt att vattnet "blommade" när det blev grönt utan att egentligen riktigt ha klart för sig varför, som Johan Gottschalk Wallerius skrev i Hydrologia 1748: "De Sjöar, som sägas grönska och blomma om sommaren, hafva ... sin gröna färg antingen af små Tall och Gran Frön som lägga sig på vattnet, eller ock af vattuörternas blommor och frön". Även om Linné besrev Byssus flos-aquae vid den tiden, var det inte förrän mikroskoperingen tog fart under 1800-talet som man började förstå hur det förhöll sig - Fredik Anton Wrangel skriver 1827: "Weis's mening att vattnets blommande endast skulle härröra från förruttnade sjöväxter, synes mig sannolikast kunna förklaras derigenom att han i synnerhet fästat sig vid lukten ... uti Sverige förekomma under namn af vattnets blommande mindst trenne särskilta väl bestämda vatten-Alger ...". Beteckningen "algblomning" är en 1900-talsprodukt och tas med i Svenska Akademiens ordlista först 1986 ("vattenblomning" kom med 1950). (källa)
8. Den är högrest, 30–80 centimeter hög. Stjälken är kantig, ihålig, styv, sträv, gles, och grågrön, med kala, utspärrade grenar och matt grönska. Solskenet lockar de stora himmelsblå korgarna att öppna sig. Frukten har i sin topp en liten krona av små fjäll i en eller två cirkelformationer. (källa)
9. Örten växer på fuktig näringsrik mark, helst i lövskog men blott sällan in barrskog. På sina lokaler växer den vanligen i stora massor med mörk, blåaktig grönska. Växten är giftig, ger irritation på slemhinnorna. (källa)
10. Skulle istället jorden byta plats med Mars hade faktiskt livet klarat sig ganska bra. Polernas is skulle växa till och kanske täcka nordkalotten så långt att de skulle kunna täcka i höjd med Sverige och lika mycket i söder. Antarktis is kanske skulle ta sig upp till Nya Zeeland. Öknarnas utbredning skulle bromsas - de kanske till och med skulle grönska. (källa)