Gudinna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gudinna

1. Till skillnad från gudar, som överträder naturlagarna så följer gudinnorna/mödrarna naturlagarna eftersom de är naturen och kosmos. Detta innebär också att de inte härskar över en skapelse, utan verkar i sig själva emedan de är själva skapelsen. Eftersom naturen rör sig i en ständig cirkel av födelse, liv, död och återfödelse bär gudinnorna/mödrarna alla dessa aspekter. Därmed är cirkeln också en symbol för gudinnorna/mödrarna. Många kulturer har eller har haft gudinnor vanligast som en del av en pantheon. Ursprungligen (under paleolitikum, äldre stenåldern) bestod denna pantheon av enbart kvinnliga väsen/mödrar. Under neolitisk tid (bondestenåldern) fick gudinnan/modern en gemål och pantheonen kom att bestå av både gudinnor och gudar. Så småningom kom gudinnor, precis som gudar, i mytologin ofta att få ansvar över ett område. Exempel på områden är visdom, tur, kärlek, jakt, krig, osämja, moderskap, himmel, underjorden m.m.
2. Gudinnorna/mödrarna förkroppsligar naturen och de krafter som finns inneboende i den. De anses ofta ha sin boning i till exempel träd, källor, floder och sjöar. Redan stenålderns samlar- och jägarkulturer dyrkade en kvinnlig makt. Gudinnor är ofta kärleksgudinnor, fruktbarhetsgudinnor eller moderskapsgudinnor, till exempel Afrodite i antikens Grekland, fornnordens Freja och romarnas Juno. De riktigt gamla gudinnorna som till exempel Hel (härskare över dödsriket i Fornnordens mytologi), hinduismens destruktiva Kali har behållit sin karaktär av "hela" gudinnor som omfattar både livs- och dödsaspekten. Medan de antika grekerna har gjort en krigisk Athena en modern gudinna, avskärmad från naturen i och med hennes onaturliga födelsesätt (ur Zeus huvud).
3. I den gamla Orienten var gudinnornas roll ibland mycket tvetydigt: kärleks- och fruktbarhetsgudinnor är samtidigt ofta krigsgudinnor som är upphov till fördärv och död, till exempel Astarte, Ishtar och Anath.
4. I modern tid har idén om en ursprunglig Gudinna som trängts undan av patriarkala religioner tagits upp av en del feminister. Marxistiska feminister anser att växlingen från en kvinnlig gudom till en eller flera manliga är en religiös avspegling av att samhället blivit patriarkaliskt. Inom New Age återfinns ofta idén om Moder Jord (Gaia) som ett andligt väsen.
5. Bland dagens världsreligioner är det i princip endast judendom, kristendom och islam som inte har gudinnor. Inom den katolska kyrkan kan dock jungfru Maria, trots att hon inte är gudomlig, tänkas representera det kvinnliga heliga.
6. I den gamla samiska religionen fanns många gudinnor. Det finns ingen samlad bild av samernas tidigare historia, så ingen kan säga säkert hur världen uppfattades då. De skriftliga källorna är mest från manliga kristna präster, som hade ett eget intresse av att skildra historien på sitt sätt. Men gudinnorna var både många och viktiga i den samiska tron.
7. Solen – Biejvve – var en sån central gudinna (som gav alla varelser liv), liksom månen – Mánno – en gudinna som dyrkades särskilt vid nymåne och vid det som vi nu kallar för jultiden. Men bland de viktigaste gudinnorna var Urmodern och hennes döttrar, det vill säga hemmets gudinnor, som bodde i eller under kåtan.
8. Máttaráhkká var Urmodern (eller Modergudinnan eller Moder Jord) som hade tre döttrar, Sáráhkká, Uksáhkká och Jouksáhkká. Máttáráhkká var den som gav människorna barn.
9. Sahrahkka eller Sáráhkká var till hjälp vid förlossningar och hon var skyddsgudinna för kvinnor och barn. Hon skyddade även renkorna under kalvningen. Sáráhkká var den mest älskade av de samiska gudinnorna. och hon dyrkades av både kvinnor och män. (källa)