Gudsbegrepp Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gudsbegrepp

1. Det abstrakta gudsbegreppet som förekommer inom nyandliga rörelser är ett resultat av att de sammanfört tankegods från indiska och västerländska religioner. (källa)
2. Den filosofiska daoismen är religiös mystik som kan vara svår att förstå. De tänkare som från början utformat daoismen har inte försökt göra den mer lättillgänglig genom att som många andra religioner utnyttja symboler i förklarande syfte. I stället lär de att verkligheten i vissa avseenden är bortom våra sinnens begränsade kapacitet och att omskrivningar och beskrivningar inte kan avslöja sanningen. Begreppet dao kan i realiteten inte preciseras eller fastställas. Översatt betyder dao "vägen", vilket visar att religionens inriktning är att erbjuda människan metoder för att själv skaffa sig kunskap och insikt. Dao är även de dolda mönster som vi kan skönja i mikrokosmos och makrokosmos. Dao är också Det absoluta, den högsta principen, och närmar sig där mystikens gudsbegrepp i de monoteistiska världsreligionerna. Dao är den största kraften ur vilken allt har uppstått. Dao finns överallt och har alltid existerat eftersom det är bortom tiden, och dao är även utan form och absolut dolt, eftersom det är bortom rummet. Vidare beskrivs Dao som det mörker varifrån ljuset kommer. Det är tomhet, men samtidigt något absolut som finns i allt och samtidigt är orörligt. (källa)
3. Sällskapet hade en livlig verksamhet och ett stort antal medlemmar. Även om dess grundare, Viktor Lennstrand (1861-1895), åtalades och dömdes för sin kritik av det kristna gudsbegreppet, undgick samfundet självt att åtalas. (källa)
4. Det ondas problem, Epikuros paradox eller Teodicéproblemet, avser frågan varför en allsmäktig, allvetande och allgod Gud tillåter det onda som finns i världen. Om man utgår från vad Gudsbegreppet bör innebära och frågar sig vilka egenskaper som krävs för att något skall vara ett värdigt objekt att dyrka kan ett naturligt svar vara att Gud måste vara något eller någon, som åtminstone är väldigt mäktig med vidsträckta kunskaper och som är moraliskt god. Den kristna guden brukar anses vara allsmäktig, allvetande och allgod. (källa)
5. Denna tolkning var dock mindre en ordagrann översättning än en parafraserande förklaring, vilken även hade till ändamål att göra folket förtroget med andan i de nya lagbud, som av de skriftlärda anknöts till textorden, att motverka den samaritanska sekterismen samt framför allt att bringa de religiösa lärorna och i all synnerhet gudsbegreppet i närmare överensstämmelse med en nyare tids, av hellensk filosofi påverkad, ideellare uppfattning. Det mest karakteristiska draget i dessa targumer är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva antropomorfismer och antropopatismer. (källa)
6. Denna uppfattning tillämpade han också i sin teologi. Guds existens kan enligt Ockhams syn inte omedelbart härledas ur gudsbegreppet, som Anselm av Canterbury försökt. Inte heller kan den bevisas kosmologiskt. Den enda kunskapskällan för att veta något om Gud är därför uppenbarelsen, vilket gör Ockham till antirationalist i detta avseende. Guds allmakt gör allting möjligt för honom. Denna föreställning om Guds allmakt utsträcker Ockham även till det moraliska området: Gud är inte med nödvändighet god utan står över distinktionen mellan gott och ont. Därför förnekar han att det finns något gott och rätt i sig självt. Hade det behagat Gud, hade han kunnat dekretera att det rätta varit en hänsynslös egoism, Gud hade, om han så hade velat, kunnat handla ont. Endast uppenbarelsen, som låter oss lära känna Guds vilja, definierar skillnaden mellan gott och ont. (källa)