Gudsgemenskap Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gudsgemenskap

1. Uttrycket "den eviga saligheten" är liktydigt med himmelen och "saliga" kallas de som man tror delar den fulländade gudsgemenskapen. Luther användes ordet salig och saliggöra i vid bemärkelse om allt det som kommer människan till del genom Kristi verk. Den katolska tesen att man med nådens hjälp måste göra goda gärningar för att bli salig motsägs av Luther, som hävdar att "man måste vara salig för att kunna göra goda gärningar", d. v. s. handla utan bitanke på egen vinning. (källa)
2. Ett helgon är inom kristendomen en avliden person som av katolska eller någon av de ortodoxt kristna kyrkorna anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap och som efter olika prövningar av instanser i dessa kyrkors hierarki kanoniserats. (källa)
3. Konrad av Marburg blev 1227 av påven Gregorius IX till inkvisitor i Tyskland med förnyat uppdrag 1232, och anklagade och avrättade en rad tyska furstar som kättare. 1233 mördades han av medlemmar ur tyska adeln som fått nog av hans framfart. Han helgonförklarades kort efteråt av påven. Man kan fråga hur kriteriet för ett helgon, den som anses ha levt i särskilt djup gudsgemenskap är passande just i detta fall. Girolamo Savonarola blev bränd på bål 22 maj 1498. (källa)
4. Brevet inleds med en prolog där författaren utifrån sina erfarenheter ger en grundläggande undervisning om "livets ord" som "blev synligt", och där förkunnelsen utlovar en Gudsgemenskap fylld av glädje och ett evigt liv (1 Joh. 1:1–4). Brevets budskap framförs med hjälp av bildspråk genom motsatsförhållandet mellan att vandra i mörker och att vandra i Guds ljus, och brevskrivaren ger förutsättningarna för den nya Gudsgemenskapen (1 Joh. 1:5–2:2). Han talar om ett förnyat förbund med Gud, där Guds kärlek når sin fullhet hos dem som följer hans bud, särskilt det om att älska sin broder (1 Joh. 2:3–11). Därefter följer såväl tröst som förmaningar, och en enträgen bön om att inte älska denna värld eller det som finns i den (1 Joh. 2:12–17). (källa)