Gudstjänst Synonymer Betyder Uttal

• mässa

Hur används ordet gudstjänst

1. I Svenska kyrkan börjar nattvardsgudstjänster med syndabekännelse och förlåtelse (så kallat infogat skriftermål). Nästa huvudmoment är bibelläsning, ofta en text från Gamla testamentet, en från brevlitteraturen (episteltext) och en från evangelierna (evangelietext) och därefter en predikan. Därefter kan trosbekännelsen – credo – läsas, antingen den apostoliska eller den nicenska och följs ofta av kyrkans förbön och därefter av själva nattvardsgudstjänsten som inleds med en nattvardsbön, där bland annat instiftelseorden och Fader vår ingår. Traditionellt samlas man sedan i koret för att ta emot nattvarden, det förekommer också att prästen går ner till församlingen med nattvardsgåvorna. Gudstjänsten avslutas med tackbön och välsignelsen.
2. Under gudstjänsten kan det förekomma flera sjungna moment: Introitus, Kyrie, Gloria, Laudamus, Credo, Sanctus, Agnus Dei och Benedicamus, dessa är de klassiska satserna i de stora musikaliska mässorna. I Svenska kyrkan sjungs dessutom psalmer ur den svenska psalmboken.
3. Gudstjänstens grundstruktur är i stora stycken densamma i ortodoxa kyrkan, men kan vara svår att känna igen då musik och de enskilda momenten utformats på annat vis. Predikan förekommer inte alltid i ortodoxa gudstjänster (vanligast vid slutet), sången är bönerop ("Herre förbarma dig!"), hymner (ofta från fornkyrkan), och psaltarpsalmer, och sjungs oftast av försångare (grekiska: "psaltis") eller kör: folket kan på sina håll sjunga med. Psalmbokspsalmer används inte. Koret, som kallas "altaret", befinner sig ofta bakom en skärmvägg med heliga bilder (ikoner), med tre dörrar: ikonostásen.
4. Flera frikyrkor har en enklare gudstjänstordning som i huvudsak består av ett inledningsanförande och välkomnande av kvällens predikant, bibelläsning, predikan. Under gudstjänsten sjunger man sånger ur samfundets sångbok.
5. I de ortodoxa kyrkorna är nattvardsfirandet, "den Gudomliga Liturgin", den viktigaste gudstjänsten, och firas om möjligt minst varje söndag. Barnen, som enligt ortodox tradition är döpta och smorda med myron-olja tar oftast emot det invigda brödet och vinet, Kristi heliga Kropp och Blod, som oftast delas ut till folket med sked. Jäst bröd används, utom hos armenierna. Efter Liturgin delas ofta välsignat (men inte invigt) bröd ut till gudstjänstdeltagarna som ett tecken på kärlek och gemenskap. I de orientaliska ortodoxa kyrkorna (syrianska, koptiska, etiopiska, eritreanska ortodoxa och armeniska) varierar gudstjänstsederna något. Alla vuxna som vill ta emot Kristi Kropp och Blod ska förbereda sig med förberedande böner och fasta, åtminstone från kvällen innan och förväntas bikta sig innan. Att Liturgin firas olika ofta, ibland inte mer än en gång per år på vissa platser, beror på att det ännu finns så få ortodoxa präster här.
6. Förutom huvudgudstjänsten finns ett flertal olika gudstjänster som till exempel veckomässa, musikgudstjänst, temagudstjänst, dopgudstjänst, rosenkransen med mera.
7. Inom delar av väckelserörelsen/frikyrkan använde man tidigare inte uttrycket Gudstjänst, utan man hade ett möte. Dessa möten kunde kallas barnmöte (eller barnsamling), finalmöte, kvällsmöte, mötesserie, tältmöte, ungdomsmöte (eller ungdomskampanj). Andra begrepp som förekommit är dagledigsamling, konferens (exempelvis uppbyggelsekonferens) och seminarium. (källa)